- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
71

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säkerheten på aeroplanen förverkligad med fallskärm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett av de första försöken att säkerställa flygaren medels fallskärmen gjordes 1910
av G. Hervieu, vilken något senare experimenterade från Eiffeltornet med en
sinnrik apparat, som föreföll tillfredsställande. I två omgångar öppnade skärmen sig på
mindre än femton meter och nedsatte sakta en mannekäng på marken. Andra
uppfinnare kommo sedan med likaledes intressanta modeller, särskilt kapten
Couade, vilken uppfann en skärm som skulle bära båda flygaren och maskinen. En
österrikisk skräddare, vid namn Reichelt, slog ihjäl sig den 4 februari 1912, när han
experimenterade med en fallskärm som hade för liten yta. För att bära en man
på i medeltal 75 kilo måste skärmen ha en yta på minst femtio à sextio kvadratmeter;
Reichelts skärm var endast åtta à nio meter!

illustration placeholder

MADAME DE CASTELLA FÖRSÖKER I PARIS EN FALLSKÄRM FÖR AEROPLAN

Andra försök ägde rum vid Eiffeltornet och annorstädes, men ett verkligt
beviskraftigt resultat erhölls först den 16 augusti 1913 då, för första gången, Pegoud
resolut kastade sig ut i rymden upphängd i en Bonnet-fallskärm. Det lyckliga resultatet
förmådde en mängd andra dristiga flygare att göra efter försöket.

Men varför användes då icke fallskärmen på aeroplanen, när den vid otaliga försök
givit tillfredsställande resultat? Emedan dessa resultat, som vid första anblicken
förefalla avgörande, i själva verket alls icke äro det.

Omständigheterna, under vilka de utfördes, voro absolut exceptionella:
experimentatorn intog en på förhand iordningställd plats, som var särskilt avsedd att
underlätta skärmens utkastning och uppveckling. Om flygaren sökt kasta sig ut
med apparaten omvänd eller endast utan förarens kontroll hade fallskärmen
sannolikt icke fyllt sin uppgift. Pegouds försök var i detta avseende mycket mera
beviskraftigt än de andras, emedan det på ett fördelaktigt sätt närmade sig
verkligheten.

Men dessa försök ha trots alla förhoppningar icke lämnat några praktiska
resultat, och fältet står ännu öppet för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free