Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 153 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefonering utan tråd och med tråd på långa distanser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TELEFONERING UTAN TRÅD OCH MED TRÅD PÅ LÅNGA DISTANSER

Av C. BERTHOMIER

INNAN vi gå in på vårt ämne måste vi, för att de av våra läsare som äro mindre
bekanta med elektricitetslärans grundprinciper, lättare skola kunna följa vår
framställning, förklara två saker så enkelt som möjligt, nämligen: 1:o mekanismen hos
de svängningar som måste frambringas i etern (man menar med eter »någonting », som
ehuru ovägbart dock antages fylla icke blott världsrymden utan också
rummet mellan smådelarna, molekylerna, i alla materiella kroppar) för att
giva upphov till de elektriska vågorna, vilka på mottagningsstationen
återgiva signalerna från avsändningsstationen; 2:o hur dessa elektriska
vågor kunna tjänstgöra som överförare av ljudvågorna, av vilka tal och
sång äro sammansatta. Till förklaring av det första fenomenet skola vi
utföra två mycket enkla försök.

Vi tänka oss en sfärisk behållare fylld med luft och försedd med en öppning,
genom vilken man medels en pump kan trycka in en vätska, t. ex. vatten (fig. 1 sid. 153).

FIG. l - BATTERI AV FÖRSTÄRKANDE AUDIONER Detta batteri har till uppgift att förstärka signalerna från mycket svaga avsändningsposter såsom exempelvis de portativa apparaterna som användas i fält.

Om vi pumpa kommer tydligen lufttrycket i kolven att ökas, emedan samma
luftmängd tvingas att intaga en mindre volym. Men man kan pumpa på olika
sätt: man kan pressa in vattnet långsamt och lugnt, eller man kan driva in
pumpkolven hastigt; resultatet blir detsamma i
båda fallen, d. v. s. trycket ökas, men saken förhåller sig dock olika om man pumpar
sakta eller hastigt. I senare fallet t. ex. öka vi ögonblickligen trycket hos det
luftlager som ligger omedelbart över vattenytan; den av vattnet undanträngda luften
bildar med andra ord ett komprimerat lager, som flyttar sig tvärs genom hela
luftmassan i form av en tryckvåg. Här må man akta sig för ett missförstånd; det är
icke luften i behållaren som förflyttar sig (det skulle den ju förövrigt icke kunna,
eftersom den är innesluten i kolven), utan det är blott trycket som meddelats åt
lagret närmast vätskan, vilket förflyttar sig genom luften.
Å andra sidan får man icke tro, att uppkomsten av en tryckvåg i
behållaren beror av trögheten hos hela luftmassan, som är inneluten i
densamma; trögheten hos den omedelbart ovanför vattnet befintliga luften är
fullkomligt tillräcklig, så att en liknande tryckvåg kan framkallas i
atmosfären lika väl som i en sluten behållare; man behöver blott hastigt rubba
luftens jämvikt i en bestämd punkt.

Eftersom luften är osynlig kan man icke i det här beskrivna försöket se tryckvågen.
Men om vi i ett annat försök ersätta luften med en lång spiralfjäder, som är böjlig och
upphängd på trådar så nära varandra som möjligt (A fig. 2), och vidare ersätta
vattenpumpen, som i huvudsak endast tjänade till att giva luften en stot, med en
hammare, med vilken vi kunna slå till ena ändan av spiralfjädern, så kunna vi i denna
framkalla ett fenomen som är fullt jämförligt med tryckvågen i kolven. Om vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>