Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 156 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefonering utan tråd och med tråd på långa distanser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I den s. k. gnistgeneratorn följes varje gnista av flera oscillationer som ha allt svagare amplitud ända tills de slockna ut fullständigt och innan en ny gnista gör att fenomenet upprepas råder en intervall av fullständig vila. Vågorna som alstras vid detta system äro sålunda dämpade och avbrutna.

försedda med var sin kula av metall, och bilda vad vi kalla »gnistgap» av skäl
som vi längre fram skola se. Vira nu en
del av ledningen, ledaren 3¹ till exempel,
till några spiraler såsom en tråd upplindad på en rulle. Vi ha nu strömbanan alldeles
klar för oss, och vi skola se vad som inträffar, när vi sätta generatorn i gång.
Potentialen mellan dess poler stiger då från noll och når så småningom ett maximum,
avtar därpå småningom tills den på nytt kommer ned till noll, växlar tecken,
passerar ett nytt maximum och återvänder ännu en gång till noll, och denna kretsgång
upprepas i samma ordning så länge maskinen arbetar (om dess poler vore förenade
med en yttre ledning skulle den växlande potentialen i ledningen åstadkomma en
elektromotorisk kraft, underkastad samma förändringar). När vi satt i gång vår
generator uppkommer följaktligen en växande potentialdifferens, som förstärkes genom
transformatorn B, mellan skivorna 1 och
1¹, 2 och 2¹ samt mellan gnistbildarna 3
och 3¹, utan att dock någon ström kan
passera genom ledningen. Spänningen, som uppkommer av denna potentialdifferens
kan betraktas som ett tryck, som utövas i det ifrågavarande ögonblicket i pilarnas
riktning på dielektrika i kondensatorerna
a och a¹ samt gnistgapet a².

Denna jämförelse är icke blott bildlik, ty enligt Maxwells så att säga
universellt antagna teori äro de isolerade kropparna i själva verket icke oledande,
men de sätta mot strömmens passage ett motstånd av annat slag än det, som de
s. k. »ledarna» erbjuda. Detta motstånd, som Maxwell kallade »elastiskt», kan
jämföras med det som en vätska sätter mot en piston som vill komprimera
densamma, medan ledarnas motstånd är analogt med det viskösa motståndet som en
kropp erfar nar den röres i en vätska. Det

FIG. 7 Om vi med A återgiva amplitud växlingarna hos svängningarna som framkallas när man uttalar ett visst ord och med B vågserien, som utsändes av en gnistgenerator, så visar oss C hur ordet styckas och mottages i telefonen. Det är tydligt att man knappt kan känna igen det, och man måste därför åstadkomma mycket tätare vågor eller helst kontinuerliga, sammanhängande vågor för att överföra talet genom rymden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>