Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 161 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefonering utan tråd och med tråd på långa distanser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längd; på detta sätt nedsattes dämpningen på oscillationerna betydligt och antalet
sådana, som uppstå efter varje urladdning av kondensatorn ökas i betydande grad.

Vi komma nu till det system som tagit ett jättesteg framåt för överföringen av
det talade ordet genom rymden. Innan vi beskriva det måste vi tala om ett
instrument, som till en början endast användes
för att påvisa vågor, men senare blev själen i det överföringssystem som skulle
revolutionera den nya vetenskapen och på samma gång möjliggöra
lösningen av ett problem,"på vilket alla länders ingeniörer arbetat under så många
år: problemet om telefonering med tråd över långa avstånd och speciellt medels isolerade
ledare (underjords- och undervattenskablar). Denna egendomliga apparat kallas
audion.

FIG. 11 - AVSÄNDNINGSPOST PÅ ETT HYDROAEROPLAN Denna post av 5 kilowatts styrka är som synes mycket kompakt. Den är utrustad med en Morse-signalapparat och en mikrofon för talet.

Audionen uppfanns 1903-1904 av amerikanaren dr Lee de Forest och
utgöres av en lufttom glasballong innehållande
tre elektroder: en vanlig lystrad som bringas
i glödniiig av strömmen från batteriet A
(figur 10), en liten metallplatta samt mellan tråden och plattan en sick-sack-formigt
böjd tråd som kallas gallret. Ett andra
batteri B står med sin positiva pol i förbindelse med plattan medan den negativa
polen är förenad med lystråden. Låt oss nu se vad som sker med strömmen i
samma figur. Lystråden som blivit upphettad till glödning utsänder negativa
elektriska partiklar, som fått namnet
elektroner eller också thermioner (varma joner).
Plattan är säte för en positiv elektrisk spänning och drar naturligtvis till sig negativa
joner eller elektroder som sålunda passera det förtunnade luftrummet mellan tråden
och plattan och gå igenom gallret. Elektronerna ladda alla kroppar som befinna
sig i deras väg med samma slags elektricitet som de själva bära; ändamålet
med deras färd från tråden till plattan är sålunda att ladda gallret negativt.
Härvid spela elektroderna sig själva ett spratt, ty den negativa laddningen som de
ge gallret utgör sedan ett hinder för deras passage. Det är ju tydligt att
eftersom två elektriska laddningar av samma tecken stöta varandra ifrån sig
kommer en viss del av de vandrande elektronerna att stoppas och lyckas
aldrig komma fram till plattan. Detta betyder detsamma som att införandet av gallret mellan de båda andra elektroderna ökar motståndet mellan tråden
och plattan, eller, vilket är detsamma, potentialfallet mellan de båda elektroderna.
Det kan här vara intressant att påpeka att audionen i likhet med Flemings ventil
endast kan passeras av en ström gående i en och samma riktning; om sålunda batteriet
B utbytes mot en växelströmkälla komma endast strömmens negativa faser att kunna
passera lampans ledning; den omvandlas sålunda genast till en intermittent, men
likriktad ström.

Vi ha hittills antagit att gallret självt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>