Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 191 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man utnyttjar avfallen från industrien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det i konstant beröring med den heta plåten och pulverisera det. Ångorna som
frigöras under sönderdelningsprocessen utdragas av en sug och kondenseras genom
direkt beröring med kallt vatten. De icke kondenserade gaserna brännas under
apparatens ångpanna.

Torkningsprocessen tar vanligen tre à fyra timmar. Efter denna tid befinner sig all
den torra substansen utanför den genombrutna trumman och har antagit pulverform; den kan
tagas ut genom att locket borttages och apparaten vrides 180°.

Ångan, som uppstår vid den gelatinösa buljongens avdunstning, hjälper till vid
kokningen och torkningen, vattnet som bildas vid kondenseringen avrinner under
kokningen med buljongen till separatorn och uppsamlaren. Då kokningen
är avslutad tömmas dessa båda apparater och deras innehåll går till
avdunstaren. Enär vattnet, som alltid uppstår ur ångan vid buljongens avdunstning,
är rent och steriliserat kan man uppsamla det i en kylare och utan olägenhet släppa
ut det i avloppsledningen. Alla de fasta ämnen, av vilka djurkropparna äro
sammansatta, återfinnas alltså i den slutligen erhållna produkten.

FETTSEPARATORER FÖR TERMOKEMISK OMVANDLING AV DJURAVFALL Vid den termokemiska behandlingen av djuravfallet enligt Hartmanns metod föres fettet och den gelatinösa buljongen från autoklaven genom en rörledning till en rad behållare som kallas fettseparatorer.

Bottensatsen från vindestillerierna
innehåller mycket kvävehaltiga ämnen och något litet feta och mineraliska ämnen och
utgör ett utmärkt näringsärhne för nötboskapen.

Däremot duga ej resterna efter melassdestillationen för detta ändamål; efter
avdunstning och bränning användas de till fabrikation av pottaska.

Avfallet vid sockerfabrikerna, som uppstår vid klarningen, kan
mycket bra användas som gödningsämne på lerig och kalkfattig jord.
Vidare drager man ut oljan ur kakorna efter oljepressningen med
kolsvavla eller koltetraklorid; men i detta fall kan det kvarblivna avfallet
ej längre användas till djurföda, ty det har en obehaglig lukt. Därför
föredraga vissa oljefabriker, särskilt de som behandla linfrö och arachis att
sälja sina kakor till boskapsuppfödarna utan att utdraga oljan.

Tillvaratagandet av avfallet från fabrikerna betyder, som vi sade i början av
denna artikel, en ofantlig besparing som kan inverka på de fabricerade produkternas pris.
Det är egendomligt att det var kriget, denna ofantliga förslösning av material och
energi, som skulle föra industriens män till att målmedvetet utnyttja ämnen och kraft
som förr gingo förlorade till ingen nytta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>