Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 198 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gifterna i luften

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men det finns värre saker än andningen som belasta våra bostäder med kolsyra.
Ännu finns det många gammalmodiga kaminer kvar i våra hus, och de förse oss
icke blott med kolsyra utan också med den mycket farligare koloxiden.

Tvärt emot den gängse uppfattningen har koloxiden lika litet som kolsyran någon lukt.
Man kan aldrig »känna att det osar koloxid»; man kan på sin höjd känna föroreningarna som
åtfölja den och som »lukta rök».

Icke heller är det alltid riktigt att säga att kolsyran lägger sig längst ned
därför att den är tyngre än luften och koloxiden högre upp därför att den är en
smula lättare. Detta blir riktigt endast när gaserna frigöras i mycket stora
mängder; men i vanliga fall är luften som blivit skämd genom andningen eller
eldstäderna nästan likformigt fördelad i hela rummet.

Sedan några år tillbaka ha två franska vetenskapsmän, Henriet och Bouyssy
infört en numerisk faktor på luftens förskämning på annat
sätt än genom kolsyran. De kalla den »besmittelsegraden ». Man bestämmer den
genom att kondensera vattenångan i luften till frost och sedan låta en viss viktmängd
av det vid frostens smältning bildade vattnet verka på en kaliumpermanganatlösning.

GRUVGASMÄTARE I denna apparat förbränner man luften som skall undersökas på den farliga gruvgasen, i en glaskula, som hålles vid konstant temperatur; i kulan finnes en platinatråd, som kan bringas att glöda genom en elektrisk ström. Därvid antändes gruvgasen och förbrinner. Minskningen i volym hos den instängda luften ger mängden av brännbar gas i luften. Känsligheten växlar allt efter gasens natur mellan 1/2.000 och 1/6.000.

Om det finns föroreningar i luften kondenseras de tillsammans med frosten. De
verka då reducerande på permanganatet, som avlämnar just så mycket syre som
fordras för deras oxidation.

Antalet milligram syre som permanganatet sålunda avger för att oxidera
reduktionsämnena i 100.000 liter luft blir vad man menar med
»besmittelsegraden.» Den ligger för nästan normal luft mellan 1 och 14.

Men besmittelsegraden och kolsyrahalten äro i själva verket två av
varandra oberoende faktorer. Instängd luft, som är mycket förorenad av
kolsyra, behöver icke nödvändigt ha hög besmittelsegrad. Omvänt kan luften
vara rik på reducerande ämnen men fattig på kolsyra. Därför måste man
alltid utföra en kolsyra-bestämning.

Jag har med avsikt dröjt vid kolsyran i luften. Genom att bestämma
den kan man lätt se, genom vilka ventilations- eller
luftningsåtgärder man skulle kunna minska dess mängd och hålla den
inom de hygieniska gränserna.

Dessa båda ord betyda icke samma sak. Att lufta är att
åstadkomma en tillräcklig luftvolym för att föroreningarna av kolsyra icke skola uppgå
till l på 1.000 hur lång arbetstiden än är.

För att ge en föreställning om detta kan jag säga att varje arbetare måste ha minst
30 kbm frisk luft i timmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>