Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 272 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JORDBORREN, SOM ANVÄNDES PÅ FÖREGÅENDE FOTOGRAFI, ERSÄTTES HÄR MED ETT SLAGS SKÄRBORR SOM VIDGAR UT BORRHÅLET, VILKET GÅR NED LÄNGS HUVUDROTEN I STUBBEN SOM SKALL SPRÄNGAS BORT

vattendrags lopp och fördjupa dess bädd, fylla groparna, torka ut eller fylla
ett kärr etc. allt detta kan man med sprängämnenas hjälp utföra på
samma gång hastigt, grundligt och billigt. Blott därför att man
underlåter att begagna sig av dem förbli goda odlingsmarker ouppodlade eller
ofullständigt utnyttjade, och många fruktbara jordarealer ligga
improduktiva och utan det minsta värde.

Om vi nu betrakta själva terrängens struktur och textur, blir
problemet på samma gång intressantare och mera invecklat, vartill kommer
att det är mycket mindre känt.

För att odlingarna skola frodas kräves som bekant att den bevuxna
jorden innehåller de för växternas näring nödvändiga ämnena i tillräcklig mängd
och i lämpliga proportioner. Dessutom måste den vara genomtränglig för
vatten och luft samt lucker, så att den är lätt att arbeta och så att rötterna
kunna tränga ned genom densamma. Man vill alltför gärna tro att
plantornas rötter utveckla sig mera strålformigt på djupet. Så är det även i
många fall, ty markens beskaffenhet tillåter icke alltid rötterna att
utveckla sig vertikalt, vartill de ha en
naturlig böjelse. Jag säger naturlig,
ty rötterna bokstavligen uppsöka vattnet, som behöves för upptagningen av
näringsämnena, och då vattnet sjunker ned på grund av tyngdkraften
är jordens fuktighet rikare ju längre ned man kommer.

Sädesslagens rötter, såsom vete, havre och korn, tränga med lätthet
ned två och en halv till tre meter under jordytan. Vinrankan tränger
ned sex och en halv meter om hon ej möter något hinder, alfagräset nio
meter. Luzernens rötter väga lika mycket som ett års skörd.
Totallängden av ett vetestånds alla rötter kan med lätthet uppgå till nittio
meter, och ett enda majsstånd kan ha rötter till omkring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>