- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
295

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LUFTFOTOGRAFIENS FRAMSTEG

295

den då icke fotograferas samtidigt blir
bilden deformerad; även om detta icke
är så märkbart, kan det dock icke negligeras
vid fotografiernas topografiska användnin-
gar.

Genom motorns vibrationer vilja metall -
förskruvningar lossna, och tills särskilda
försiktighetsmått blevo vidtagna förlorade
man många objektiv och objektivdelar
under flygningen; det är förövrigt ganska
underligt att åtskilliga objektiv funnits
oskadade efter fall på över 2.000 meter;
endast infattningen var bucklad, men själva
linserna voro i utmärkt skick.

Vindens stora hastighet i förhållande
till aeroplanet och de ofantliga trycken
vilja framkalla böjningar och vridningar
i alla icke tillräckligt stela organ som sakna
skydd av aeroplanet eller ett passande om-
hölje.

Damm och fuktighet i atmosfären hejda
och sprida en stor del av det ljus, som mest
verkar på den fotografiska plåten, och
åstadkomma till och med vid klar himmel
samma verkan som dimma, och detta så
mycket kraftigare ju tjockare luftlagret
är mellan apparaten och den fotograferade
terrängen. Man motverkar denna atmosfärs-
slöja, som kan jämföras med den slöja
som höljer avlägset belägna föremål på
nakna landskapsfotografier, genom att an-
vända ortokromatiska plåtar och
.gulskivor.

Frånvaron av kontraster mellan
de olika belysningarna på marken,
som alla tyckas smälta ihop till
ett likformigt grått på bilden, kan
icke kompenseras på annat sätt
än genom kopiering på special-
papper, s. k. kontrastrika papper,
vilkas fabrikation betydligt för-
bättrats under kriget.

Den låga temperaturen, ofta un-
der 30° C, som råder på stora
höjder, orsakar många svårigheter:
de olika materialen ha olika sam-
mandragning i kyla, smörjoljorna
tjockna eller bli fasta, läder och
gummi bli styva, vatten konden-
seras och fryser till is i slutaren
eller magasinen och göra organen
tröga; de tyska flygarna ha sökt
motarbeta detta genom att sätta

in ett elektriskt värmeelement i apparaterna
matat med strömmen från gnisttelegrafens
generator. Variationen i objektivets fokal-
distans och apparatens sammandragning gör
att avståndsinställningen blir felaktig sär-
skilt för objektiv med lång brännvidd. Trots
tjocka kläder och handskar bli fotografens
rörelser mycket besvärade, och han kan icke
röra fint vid apparaten, varav följer att
manövrerna ofta bli brutala, så att till och
med de kraftigaste apparater gå sönder. Vid
nedstigning värmas linserna i objektiven
långsammare än metalldelarna och konden-
sera då på ytan luftens fuktighet, vilken
bildar en nästan ogenomskinlig skärm, om
glasen icke förut blivit överdragna med nå-
got daggskyddande medel, såsom glycerin-
tvål.

Man kan fråga sig varför man söker att
taga fotografier från stor höjd, när svårig-
heterna på detta sätt växa med höjden.
I krigstid måste de intressanta punkterna
på grund av luftförsvarets utveckling över-
flygas på så stor höjd som möjligt, och rekog-
nosceringar på långa avstånd blevo möjliga
först när man hade aeroplan, som normalt
kunde flyga på över 5.000 meter. I fredstid
måste man åtminstone vad beträffar luft-
fotografiens topografiska tillämpningar ope-
rera på stor höjd, eftersom skillnaden
mellan en karta och en fotografi över en

ITALIENSK APPARAT

13X18 MED 0,24 M.
BRÄNNVIDD

Hävarmen som synes till höger användes för att utföra alla ma-
növrer halvautomatiskt. Ursprungligen kunde man i denna appa-
rat blott medföra tretton plåtar, men senare tillfogade man sär-
skilda magasin så att man inalles hade trettiosex plåtar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free