- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
306

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306

VETENSKAPEN OCH LIVET

I England använder man vanligen broms- marken. Dessa slingor på kabeln äro i en
inrättningar med släpande kättingar eller serie punkter sins emellan förbundna med

stopplinor som slitas av.

smärre kablar de s.k. stopplinorna. Då ånga-

Lusitania, som byggdes på stranden av ren börjar glida ned sträckes den första

Clyde, i Clydebank, på John Browns varv,
var 240 meter lång och vägde 16.000 ton.

stopplinan, vilken brister då dragningen
överskrider dess motståndsförmåga. Den

Tack vare den omständigheten att en liten andra stopplinan griper då in och brister i
biflod till Clyde befann sig mitt för stapel- sin tur och så undan för undan. Broms-

SJÖSÄTTNINGEN AV »LUSITANIA» DEN 7 JUNI 1906 I CLYDE BANK (SKOTTLAND)
Man ser här tydligt hur skrovet, som just frigjorts, glider med sin kälke på två sluttande banor. På mar-
ken ligga stopplinorna och kättingarna varmed fartyget skall hejdas, när det flyter på vattnet en sträcka

som högst får uppgå till hundra meter.

bädden kunde nian bestå ångaren 366 me-
ters svängrum, och den hejdades lätt med
släplinor (Se fotograf in här ovan).

Stopplinorna bestå av en serie kablar,
vilka successivt brista allteftersom skro-
vet glider ned från bädden.

Den levande kraft fartyget får under av-
löpningen absorberas på detta sätt undan
för undan. På vardera sidan fäster man än-
dan av en kabel, bromskabeln, vars andra
ända ligger i slingor och är fast förankrad i

ningen blir på så sätt uppdelad, då den där-
emot med en enda grov kabel skulle bli för
våldsam och båten kunna ryckas bakåt och
stöta på sjöbädden efter stapelavlöpningen.
Bromskablarna äro två, fyra eller sex, be-
roende på skrovets storlek; de bestå av
hampa, äro 200 meter långa och 20 centi-
meter i diameter, medan stopplinornas dia-
meter knappt överstiger åtta millimeter för
de stora fartygen.
I hamnar där tidvattnet gör sig känn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free