Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
VETENSKAPEN OCH LIVET
pade eller en spik kommit ned mellan käl-
ken och banan.
En olyckshändelse av detta slag kan
sätta skrovet i ett farligt läge därigenom
att det förlorar jämvikten. Man måste
då hastigt anbringa kraftiga stöttor för att
hindra det att falla helt över på sidan.
Sjösättning i båtens längdriktning med
aktern före är det vanligaste tillvägagångs-
det fullständigt omöjligt att sjösätta ett så
långt fartyg i längdriktningen utan att
riskera att det skulle brytas mitt itu vid
svängningen på kriet.
Man använder då så många glidbanor
s 3m det behövs för att uppbära ångaren,
d. v. s. ungefär en på var sjätte eller åttonde
meter. Lutningen kan ökas avsevärt, ända
till 10 å 15 centimeter per meter. Skrovet
KOLÅNGARE SJÖSÄTTES LÅNGSIDES I EN FLOD
Denna ångare byggdes i England på Cochranevarven i Selby vid stranden av floden Ouse. Sjösättningen
går till på samma sätt som visades på fotografien å föregående sida, där man ser förberedelserna.
sättet, men det kan ej brukas i vissa fall,
nämligen då varven äro belägna på stran-
den av en smal flod, där fartyget ej kan hej-
das nog fort för att icke stöta mot motsatta
stranden, vilket hänt några gånger.
Denna svårighet kan övervinnas genom
att bygga skrovet parallellt med vatten-
draget. Stapelavlöpningen sker då lång-
sides, och man låter skrovet glida från sin
sluttande stapelbädd i en riktning som är
vinkelrät mot nollspantplanet.
Brunei använde en gång i tiden detta
tillvägagångssätt då han sjösatte sin be-
römda Great Eastern, ty vid den tiden var
uppbäres av en serie träkälkar, formade
efter transversalsektionerna och förbundna
sinsemellan medels tvärbjälkar. Det hela
vilar på fotträn, vilkas längd utgör ungefär
nio tiondelar av båtens bredd. Man fasthåller
skrovet med kablar som fästas vid tvenne
fotträn, på lika avstånd från ändarna och
man avskär dem i avlöpningsögonblicket.
Denna metod brukas mycket i Amerika på
varven vid Stora Sjöarna (fotografin här
ovan). Vår fotografi på sidan 307 föreställer
en sjösättning vid de engelska Cochrane-
varven i Selby på stranden av floden Ouse.
Det amerikanska varvet Great Lakes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
