Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS GALLÄPPLEBILDNINGAR
53
till fullkomlig vila; följaktligen
blir också andningen mycket
svag, vilket som man vet
behövs för att man skall bli fet.
Ännu en annan orsak bidrar till
att andningen går långsamt:
vävnaderna som omge
hålrummet i mitten äro tjocka och
motståndskraftiga. Även om de icke
hindra luften att komma in, så
kan den åtminstone icke förnyas
med någon större livlighet. Och
utan att vilja driva jämförelsen
för långt kunna vi icke undgå
att anmärka, att just de medel,
som lantbrukarna använda för
att göda sina djur, nämligen
vila, isolering, lugn och mörker
förefinnas för cynipslarven, som
alltid är anmärkningsvärt fet.
Men å andra sidan atrofieras
galläpplet så snart larven av en
eller annan anledning dör; i några
fall kunna dock en del av
cy-nips egna parasiter — och de
äro talrika — fortsätta att
utveckla tumören, även sedan deri
glupska avfödan dött.
En annan sak, som likaledes
är värd uppmärksamhet, är att
galläpplena som cynips alstrar
aldrig ha några öppningar såsom
andra liknande utväxter. Varje
larv bor i en liten cell, som är
hård som sten och som naturforskarna kalla
»larvkammare ». Larven är sålunda instängd
inom denna mur alldeles som mandeln i
en körsbärskärna och den måste genomborra
väggarna i sitt fängelse och de träartade
om-hölj ena för att komma ut i frihet, då dess
omvandling till insekt är färdig. En del
utväxter såsom ekgalläpplet innehålla endast
en larvkammare i mitten, men det finns
också sådana med flera kammare.
Vad beträffar mekanismen vid
tumörernas uppkomst, så ha nya försök av Dr.
Erwin F. Smith, chef för växtpatalogiska
laboratoriet vid Förenta Staternas
jordbruksdepartement, kastat ett. nytt ljus
över den och visat hur invecklad den är.
Ehuru gallbildningarna alltid uppkomma av
en växt- eller djurparasit, och man
experimentellt kan framkalla flera av dem, så är
GALLÄPPLEN SOM SKJUTA UPP I EKENS BLADVINKLAR
Honan av Aphilotrix gemmce kommer om våren fram ur dessa
galläpplen; hon sticker knopparna på eken och framkallar där
gallbildningar, som komma till synes på hängena vid blomningen.
dock deras anatomiska byggnad mycket
skiftande. För att övertyga sig därom
behöver man blott jämföra några snitt genom
galläpplen förorsakade av insekter och
sådana som bildats av svampar.
De sjukliga utväxterna ha alltid en mer
eller mindre skadlig inverkan på växtens
liv. Både hos växter och djur träffar man en
hel skala av tumörer, alltifrån de
godartade och vanliga utväxterna, som man ser
på träden i våra skogar, och till
kräftar-tade svulster som bero av svampar såsom
Sphaeropses tumefaciens, orsaken till
my-celiegalläpplet, vilket är så ödesdigert
för Ostindiens citrojiträd, och till
bakteriesjukdomar, såsom olivträdets tuberkulos,*
vilken uppkommer av Bacterium savastanvi,
I allmänhet kan man säga att parasiternas
verkan på växtvävnaderna beror på antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
