- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
54

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VETENSKAPEN OCH LIVET

parasiter och platsen för deras verksamhet.
Sålunda ligger irritationen hos
insektgalläpplena i mitten av tumören och består i
avsöndringar från en eller flera larver i de
hålrum som finnas i densamma.
Sjukdomens framsteg upphör så snart larven
nått sin fulla utveckling och förvandlas till
insekt. Särskilt
karaktäriseras
gallsteklarnas
galläpplen av
en specifik
byggnad och
begränsad
till-växt. Dessa
zoocecidier
skil-jas sålunda
tydligt från de
phytoc ecidiska
utväxterna,
vilka
förorsakas av en rörlig
parasit, såsom
en svamps
växande mycelium. I detta fall
förändras
tumörens form
och storlek
betydligt under
loppet av
parasitens utveckling.

Låt oss nu se
på de viktigaste
insektsfamiljer
som
åstadkomma galläpplen,
och vi börja
med de talrika
gallsteklarna,
som icke blott

omfatta de äkta gallsteklarna utan också
andra närbesläktade arter, som blott hyra
in sig i utväxterna och leva där på deras
bekostnad. Låt oss följa dem under deras
utveckling, ty deras egendomliga vanor
förtjäna verkligen en stund vår
uppmärksamhet. m

Vi ha först cynips, som lätt känns igen på
sitt håriga bröst, sina halvklotformiga
ryggplåtar, sina långa, framåt tjocknande
antenner, sin rundade och hoptryckta

TOFSGAIXBILDNINGAR PÅ TÖRNROSBUSKEN

Dessa gröna och röda gallbildningar, som förr kallades bedegnar

och sömntorn, ansågos äga goda hälsobringande egenskaper.

bål. Honorna ha ett äggläggningsrör, som
ser ut som en lång, mycket fin såg, vilken
nar det icke användes är indragen i en slida.
De betjäna sig av röret för att sticka
växten, varefter de lägga ägg i såret. Då
utvecklas galläpplet så småningom, medan den
lilla larvens käkar bli tillräckligt kraftiga för

att angripa
växtcellerna.
Nu genomgår
paras|ten och
galläpplet sin
ömsesidiga
utveckling, och
varje
stagnation i den enas
växt
framkallar svåra
rubbningar hos den
andra. Om
ingenting stör
deras lugn så
övervintrar
larven i skydd
för kyla och
oväder i sitt
mjuka hem och
förvandlas
sedan till puppa
under inverkan
av vårens
safter, och när den
slutligen blivit
fullvuxen
borrar den sig en
gång genom
fängelsets
tjocka väggar och
kryper ut för
att tillbringa
sista stadiet av
sin korta
tillvaro i frihet. Gallsteklarna ha förövrigt mer
än en gång överraskat biologerna, och
genom ett uppmärksamt studium av de
egendomliga djurens liv upptäckte Dr. Adler de
alternerande generationerna. För att förklara
detta uttryck skola vi gå igenom saken från
början. Inom denna grupp av steklar finns
det en del släkten t. ex. Aphilotrix som icke
para sig: avfödan kommer till stånd utan
föregående befruktning. Men den jungfruliga
alstringen sker här på ett mera invecklat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free