Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■-> *,<,-f , ’
FLYGOLYCKORNA OCH LUFTTRAFIKENS FRAMTID
upphängda på ett säkrare och bättre sätt.
De moderna motorerna skaka icke heller så
våldsamt som de äldre, och därför behöver
man icke frukta för att rörledningarna skola
brytas av, vilket förr var en mycket vanlig
orsak till att hela apparaten fattade eld.
Motorskador medföra numera endast
sällan allvarliga följder, ty om motorn stoppar
medför icke detta att maskinen störtar
annat än om det inträffar under en akrobatisk
flykt, till exempel vid glidning på vingen
på obetydlig höjd. Men till sådana manövrer
låta, som vi redan sett,
passa-gerareaeroplanen icke använda
sig. Förövrigt ha motorerna
blivit så förbättrade, att en
motorskada numera är sällsynt,
och om en sådan inträffar går
aeroplanet blott över från
mekanisk flykt till glidflykt och
kan på det sättet sänka sig
lugnt ända till marken.
Trans-portaeroplanen äro vidare
försedda med två motorer eller
tre, och om en av dem stoppar
kan den återstående driva fram
maskinen, visserligen med
förminskad fart, men dock så att
man icke behöver landa, förrän
terrängen ger möjlighet till det.
Man skulle också kunna fråga,
hur aeroplanet kommer att
förhålla sig om en propeller brister.
Det blir samma sak, som om
en motor stoppar. Passagerarna
komma icke att känna något
annat en än ganska märkbar
störning i apparatens
manövrering. För övrigt är en sådan
olycka ytterst sällsynt.
Utom dessa mekaniska
orsaker ha vi dem som bero på
förarens oskicklighet. Om man
studerar olyckshändelserna
under de senaste tio åren finner
man att de flesta flygare som
störtat fallit offer för sin egen
oförsiktighet. I nio fall av tio
ha de försökt sig på akrobatik
under farliga förhållanden.
Lufttransportbolagen ha emellertid
ingen anledning att anställa
annat* än skickliga flygare, som
genomgått sina prov så att de resande
kunna lita på dem. Det är relativt lätt att
föra ett aeroplan, och flygaren får snart ett
självförtroende sotn blir till skada för honom,
när han får bestiga en liten lätt jagare, med
vilken han vill utföra akrobatik. Under
kriget var sådant nödvändigt för att undgå
inringning av en skara fientliga flygare, men
man får hoppas att akrobatiken så
småningom må försvinna och att de stora
jät-teaeroplanen skall göra den mer och mer
onödig, ty den är alltid farlig.
73
EN AJPPARAT SOM HÄNGT UPP SIG PÅ EN TELEGRAFTRÅD
Dimma är alltid mycket farlig, framförallt när motorskada tvingar
föraren att landa i en terräng, där han oupphörligt stöter på
hinder som han icke kan se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
