- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
123

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÄRNVÄGARNAS SKYDD MOT SNÖN

123

tunnlarna äro respektive 549
och 457 meter långa.

Man hade försökt att
skydda de hotade linjerna genom
att lägga upp barriärer av
träplank med tak av
korrugerad plåt. Men det visade
sig att träet icke tål de
starka temperaturväxlingar,
för vilka det är utsatt i de
mellersta staterna.
Trätunnlarna kostade mycket i
underhåll, och dessutom kunde
man aldrig undvika
eldsvådor, som uppkommo genom
gnistor från lokomotiven,
trots att träet var
impregnerat med eldskyddsämnen.
Man tänkte också på att
taga ned skydden om våren
och ’sätta upp dem igen vid
vinterns början, men det
blev för dyrbart.

Därför fanns det ingen
annan utväg än att tillgripa
betongkonstruktionen, som
tål vid att utsättas för
brännande sol, regn och köld
under många år, där varken
järn eller trä skulle stoppa.

Då tunnlarna sålunda äro
avsedda för lång tid har man
byggt dem så höga och vida;
att man kan låta betydligt
högre lastade vagnar än vad
nu är vanligt passera genom
dem. Man har sålunda ett
utrymme på 7,30 meter
mellan rälsens övre yta och
takbjälkarna. Väggarna stå 3 meter från
hjulens längdaxlar, varigenom avståndet
mellan väggarna blir 10,37 meter. Vidare
har man gjort öppningar i taket direkt
ovanför banan så att röken från
lokomotiven genast kan gå ut. Man har också
fäst asbestpapp av 13 millimeters tjocklek
under takbjälkarna i vägens axelriktning
för att det häftiga draget från lokomotiven
icke skall förstöra betongen, såsom fallet
är under vanliga broar.

Tunnlarna sammansättes av element, som
fabricerades i serie vid en verkstad i Rock
River. Allt material som behövdes för

EN SNÖSKYDDSTUNNEL PÅ UNION PACIFIC RAILOARD UNDER

BYGGNAD SEDD FRAN SIDAN

En lång rad av triangelformiga pelare av armerad betong vilande på

fundament av samma material tjänar som vindskydd för tunnelns

väggar; de bilda samtidigt stöd för taket.

betongen lossades och behandlades helt
och hållet mekaniskt. När betongen kom
ut ur blandningscylindrarna togs den av
ett paternosterverk och fördes upp i en
reservoir, som hade form av ett 52 meter
högt torn, varifrån den sändes vidare
genom rör till de olika formarna.

Gjutningen tog tre till fem dagar.
Därefter lösgjordes delarna ur formarna medels .
hydrauliska kranar och lastades på vagnar
samt transporterades till en stor park
som även tjänstgjorde som magasin; där
fingo de torka och hårdna omkring tre
veckor innan de togos till arbetsplatsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free