- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
149

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OBJUDNA GÄSTER 149

fluga blir så farlig. Man anser, att dess
hemland är västkusten av Afrika, och därifrån
har den numera spritt sig till
Medelhavsländerna, Kanarieöarna, Azorerna, till
Syd-Afrika, Madagaskar, Mauritius,
Väst-Australien, Syd-Amerika, Väst-Indien och Hawaii.
Dess matsedel omfattar ej mindre än 72
olika frukter, såsom brödfrukt, sockerpalm,
papaya, alla slags apelsiner och citroner,
fikon, dadlar, tomater, aprikoser, persikor,
äpplen, päron samt en mängd oätliga vilda
frukter. Överallt, vart den kommer inom
tropikgördeln, finner den föda, och även
om man skulle kunna utrota den i
fruktplantagerna, kan den hålla sig kvar i vilda
frukter. Om därtill klimatet är gynnsamt,
kan den till följd av att den under vilken
årstid som helst alltid har sitt bord dukat
med någon slags frukt, komma upp till den
svindlande siffran av 15 — 16 generationer
om året d. v. s. en förökningssiffra som
övergår alla beräkningar.

Lyckligtvis är det emellertid endast ett
försvinnande fåtal av alla de insekter, som
råka komma med till främmande länder,
som ha förmåga att trivas i det nya landet.
Olikheter i klimat lägga ofta oöverstigliga
hinder i vägen härför. Så t. ex. är det
naturligtvis otänkbart, att insekter, som
med tropiska frukter under tiden komma hit,
skulle kunna vinna fast fot här. I allmänhet
sker utbredningen efter breddgraderna
och i övervägande grad från öster till väster.

Vad vårt land beträffar, så synes det
genom sitt geografiska läge vara rätt
skyddat för dylika invasioner vare sig av
svampsjukdomar eller skadeinsekter. Av
de förra är det egentligen endast
krusbärsmjöldaggen, som låtit höra tala om sig; av
de senare är det väl endast rönnbärsmalen
och en del i växthus förekommande insekter
som höra till denna kategori. Efter allt
att döma har nämligen rönnbärsmalen
från Finland inkommit till Sverige, där
den nu periodiskt uppträder med stora
härjningar.

Det vore dock säkerligen förhastat att
draga den slutsatsen, att allt är väl beställt
hos oss, därför att de objudna gästerna
hittills endast sällan lyckas få fast fot här.
Ingen vet, vad framtiden i detta avseende
bär i sitt sköte, ty ju livligare
handelsförbindelserna bliva öster- och västerut, desto
större bli riskerna att vi kunna få in dem.
Vi måste även ihågkomma, att vad som
gäller om faran av spridning av sjukdomar från
ett land till ett annat även gäller om olika
delar av samma land. En noggrann
inspektion av alla importerade alster ur
växtriket hör därför till ett kulturlands försvar
mot dessa fiender. En dylik inspektion kan
visserligen ej utgöra något oöverstigligt
hinder, det har erfarenheten visat, men den
försvårar dock avsevärt de objudna
gästernas inträngande, och om den kompletteras
med inspektion av alla inhemska
plantskolor och handelsträdgårdar, så att
en infektion i tid upptäckes, kan dess
vidare spridning förhindras.

Det är därför att hoppas, att denna fråga
om en ordnad växtinspektion i vårt land,
vilken redan för flera år sedan utretts av
särskilda sakkunniga, ej ytterligare förhalas
utan snart får en tillfredsställande lösning.


MOLNBILDNINGAR EFTER AEROPLANEN

Under den senaste tiden har man gjort
upprepade iakttagelser av molnband
som bildas i kölvattnet bakom ett
framglidande aeroplan. Den 11 maj 1919 såg man
ett egendomligt fenomen av detta slag efter
ett aeroplan som flög fram över München.
Maskinen som höll sig på en höjd av över
8.000 m. lämnade efter sig en lång, smal
molnstrimma som låg kvar över en timme
och blev nära 50 kilometer lång. Den blev
så småningom bredare och markerades av
knutar eller tillstrypningar med bestämda
mellanrum. Iakttagarna jämförde den med
skelettet av en orm med regelbundet
fördelade ryggkotor. Ett tag drev molnet fram
över solen och det syntes då ett fragment
av en 22-gradig ljusgård, vilket visade att
molnet bestod av ispartiklar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free