Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEGRAFEBING AV BILDER OCH FOTOGBAFIEB
153
Med denna apparat kunde Caselli med
fotografisk trohet återgiva skrivna ord,
teckningar, noter, etc.
Men fastän pantelegrafen fungerade
utmärkt fick den dock icke någon stor
framgång hos allmänheten, ty denna hade sällan
behov av att sända autograf telegram.
Casellis samtida förstodo icke att uppskatta
vad apparaten var värd, och franska
staten, som exploaterade den, övergav den
efter några år.
En kort tid därefter uppfann fransmannen
Meyer en apparat, som hade den fördelen
framför Casellis, att den kunde överföra
110 telegram på tjugo ord i timmen.
Dittills hade alla autografapparater varit
försedda med ett slags dragstift som skriv
-organ. Meyer sökte avhjälpa bristerna hos
detta genom att använda en trissa som
roterade och ständigt förde en med friskt
bläck belagd punkt mot papperet. Men trots
konstruktörens skicklighet, den tydliga
reproduktionen, den regelbundna
synkronismen och det snabba arbetet fick Meyers
pantelegraf, som sattes i tjänst mellan
Paris och Lyon 1860, dela samma öde som
Casellis och upphörde efter en kort tid att
begagnas.
Vi förbigå de följande apparaterna för
att komma fram till professor Korns
moderna bildtelegraf.
Korn gjorde sina första försök 1901, men
han måste fullända sin metod för att få den
praktiskt användbar, och hans
telefoto-grafiska apparat blev officiellt färdig
först den 1 februari 1907. Denna dag
framförde uppfinnaren själv
telefotogra-fen inför vetenskapsmän och andra
intresserade i Paris. Han överförde på
telefonledningen Paris—Lyon—Paris (1.024
kilometer) president Falliéres porträtt.
Man såg på ömse sidor om
föredragshållarens estrad stolparna som uppburo
trådarna. |Till höger var
avsändnings-apparatens glascylinder med filmen som
skulle telefotograferas. Till vänster
väntade filmen som skulle exponeras i
mottagningsapparatens kamera. De båda
apparaterna, som stodo så nära varandra,
att de nästan berörde varandra, voro i själva
verket över tusen kilometer från varandra.
När strömmen Paris—Lyon—Paris
slutits påverkades filmen, varpå mr Will,
professor Korns assistent, lossade den från
underlaget och framkallade den i ett
fram-kallningsrum i själva salen. Olyckligtvis
var bilden icke fullkomlig, utan visade en
dubbel svart och vit strimma beroende på
en kontakt som inträffat under cirka 12
sek., medan telegraferingen pågick. Denna
tillfällighet störde emellertid icke det
uppnådda resultatet, som visade att det var
möjligt att överföra en fotografi från en
stad till en annan på kortare stund än det
åtgår att beskriva det.
Låt oss nu se hur ett sådant framsteg
hade gjorts. Professor Korn telegraferar
icke hela fotografien på en gång, utan
expedierar successivt dess olika element
med den elektriska strömmens hjälp och får
en reproduktion, som är så mycket
trognare, i ju större antal delar han indelar
fotografien.
För att bättre klarlägga saken vilja vi
göra en jämförelse som professor Korn själv
använt. Låt oss tänka oss att vi genom att
vrida på en kontakt i Marseille i samma
ögonblick tända en lampa i Paris medels
en ledningstråd, som vi ha mellan de båda
städerna. Genom,att använda flera
kontakter, genom vilka vi kunna införa större
eller mindre motstånd i strömmen, kunna
vi giva mer eller mindre kraftiga ljussig-
ffDET FÖRSTA OFFICIELLA TELEGRAMMET
k ÖVERSÄNT MED CASELLIS PANTELEGRAF
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
