- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
170

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

VETENSKÅPEN OCH LIVET

tunning, vilket har den fördelen att
kokningen sker vid en temperatur, som är
lägre än den normala kokpunkten, och man
undviker därigenom att produkten
undergår någon» förändring. Kokpannan utgöres
av en cylinder med en halvklotformig
kalott i vardera änden. Genom densamma
passerar ett spiralrör med ånga. I övre
delen utgår en svanhals, liknande den som
finnes på alla destillationsapparater, vilken
förenar pannan med en kondensor, där man
uppsamlar vattnet, som kommer från den

SCHEMATISK BILD
AV EN EVAPORATOR

B, inlopp för mjölken;

G, uppstigning srör;

D,nedstigningsrör; S,

separator; C, angav-

lopp: P, avlopp för

den kondenserade

mjölken.

kokande mjölken. Denna upphettas
regelbundet och gradvis till 50° å 55°, varunder
den så småningom blir allt tjockare; man
måste dock akta sig för att driva
koncentreringen så långt att mjölksockret
kristalliserar ut. Man undersöker kokningens
fortgång med en areometer, varvid den
koncentrerade mjölkens täthet bör vara 1,27
till 1,30 vid 15 grader. I praktiken nöjer
sig en van arbetare med att iakttaga
vätskans utseende och# med känseln
bedöma dess sirapskonsistens. När den önskade
koncentrationen uppnåtts avbryter man
upphettningen och leder in luft i pannan
samt låter mjölken rinna ut; den ser då ut
som en tjock sirap med vit grönaktig färg.
Kärlen med den koncentrerade mjölken
placeras sedan i ett kar med kallt vatten.
Vattnet som cirkulerar i karet avkyler så
småningom* mjölken, så att den får en
temperatur av 15 grader. Den tömmes då
i burkar som lödas i maskin. Slutligen
undersöker man om burkarna äro väl
slutna och placerar dem därför under
klockan på en luftpump samt pumpar ut
luften. Om det finns den minsta öppning
på burken tränger mjölken ut genom denna;
om så är fallet måste txirken göras om eller
lödas på nytt.

Den icke sockrade mjölken homogeniseras
efter koncentreringen för att icke grädden
skall avsätta sig,’ varpå den slås på burkar.
Men som den icke innehåller något
konserverande socker måste den steriliseras. Man
sätter därför in burkarna i en autoklav
och upphettar under några ögonblick till
120 grader, varpå man avkyler. Om man
använder en vertikal sterilisator enligt
Gaulins system, behöver man icke
upphetta så högt; det är ju bekant att alla
vätskor som underkastas sterilisering måste
upphettas så mycket längre tid i
sterili-satorn ju tjockare de äro för att värmen
skall tränga ända in i massans mitt. I den
apparat, som vi talade om, hålles vätskan
ständigt i rörelse, så att molekylerna i tur
och ordning komma i beröring med de av
ånga upphettade väggarna; på det sättet
går upphettningen mycket fortare.
Burkarna med kondenserad osockrad mjölk,
amerikansk Evaporated Milk, få slutligen
stå två å tre veckor i en lokal, där
temperaturen är omkring 25 grader. Om mjölken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free