Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapen och Livet
MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET
Redigerat och illustrerat för alla
Redaktion: 14 Götgatan, Stockholm — Telefon: .Riks 13569, Sthlms 13526
Annonskontor och expedition: Regeringsgatan 19—21 — Telefon: Riks 1592, 22785, Sthlms 5149
Utgivare: Fil. Kand. Edvin Thall — Förlag: Hugo Gebers Förlag
Eftertryck af text och illustrationer förbjudes
Copyright by Thall & Carlsson 1920
Årg. V N:r 4
Juli—Augusti 1920
N:r 25
BEVISEN FÖR ATOMERNAS
OCH MOLEKYLERNAS EXISTENS
Av J. BECQUEREL
PROFESSOR VID NATURHISTORISKA MUSEET I PARIS
Föreställningen om materiens
diskontinuitet är mycket gammal.
Över femhundra år före vår
tidräknings början tänkte sig filosoferna
Leukippos och Demokritos från Ab-
dera och
Mos-ehos från
Syrakusa materien sammansatt av
odelbara och
oförstörbara atomer, som röra
sig i det
oändliga tomrummet. I ett
berömt brev
skriver
Epi-kurus till
Herodotos, att
det finns två
slags kroppar,
nämligen
sammansatta
och element,
som ingå i de
sammansatta; elementen äro odelbara,
oföränderliga och försatta i en ständig
rörelse; de sammankoppla sig till
kedjor när de bilda kroppar. ILucretius’
beundransvärda dikt De rerum natura,
finna vi liknande läror. Slutligen
föra också Cartesius’ och Leibnitz2’
åsikter om materiens byggnad till
samma idé.
Jag vill i
denna artikel
visa hur
ve-tenskapens
framsteg
utvecklat och
slutfört de
antika
filosofernas teori,
och jag skall
framlägga
fakta, som
givit fysiker och
kemister
visshet om
atomernas tillvaro.
Kemiens
grundlagar
leda logiskt
till antagan-
det att materien är diskontinuerlig.
Var och en vet att de kemiska
ämnena indelas i element, som man
icke kan sönderdela i andra ämnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
