Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SMÅ KLOTRUNDA PARTIKLARNA I EN
EMULSION SOM CENTRIFUGERATS FÖR ATT
ANVÄNDAS TILL BESTÄMNING AV
MOLEKYLERNAS STORLEK)
kas såsom mycket små klot,
fullkomligt elastiska och av ringa
utsträckning i förhållande till deras
medelavstånd (vilket icke gäller för starkt
komprimerade gaser). Genom att tänka
sig molekylrörelsen på detta sätt
förstår man genast, varför en gas
likformigt fyller varje volym där den
får tillfälle att utbreda sig och varför
den utövar ett tryck på det omslutande
kärlets väggar. Trycket beror på att
molekylerna bombardera väggarna.
[-Boyle-Ma-riottes-]
{+Boyle-Ma-
riottes+} lag
som säger att
för en och
samma
gasmassa varierar trycket i
omvänd
proportion till
volymen (vid
samma
temperatur) blir
då fullt klar;
vi antaga att
en gas intar
en viss volym
vid ett visst
tryck; vi göra
nu volymen n
gånger större
(med
bibehållande av
konstant temperatur), och
därigenom blir
antalet
molekyler på varie
kubikcentimeter n gånger mindre;
följaktligen blir .antalet stötar per
sekund på varje kvadratcentimeter
av kärlets väggar också n gånger
mindre; eftersom det är stötarna som
frambringa trycket har detta också
blivit n gånger mindre; följaktligen
har produkten av tryck och volym
förblivit konstant.
Om vi på molekylerna använda
lagarna för den fullkomligt elastiska
stöten och antaga, att
molekylar-rörelsen är fullkomligt oordnad, kan
man bevisa att, för en given gasmassa,
den konstanta produkten av tryck
och volym är lika med tredjedelen
av totala antalet molekyler
multiplicerat med en molekyls massa och
kvadraten på dess medelhastighet*.
Genom denna relation kan man
sedan beräkna molekylernas
medelhastighet. Man känner nämligen den
använda gasens massa; man kan
mäta produkten av tryck och volym,
och man känner också produkten av
antalet molekyler och massan av en
molekyl, ty
denna
produkt är intet
annat än
gasens massa. Vi
skola senare
angiva
resultaten.
Molekylernas individuella hastigheter kunna helt
naturligt
avvika betydligt
från
medel-hastigheterna, ty de
förändras efter
varje
samman stötning. [-Medelhastigheten-]
{+Medelhastig-
heten+} förblir
dock
konstant.
För att
jämföra de olika
gaserna taga
vi en grammolekyl av var och en.
Efter vad vi sagt förut intaga alla
dessa grammolekyler samma volym
vid samma tryck och samma
temperatur och innehålla ett antal N
molekyler (Av o ga dr os tal). Nu
förändra vi temperaturen: gaslagarna
visa att produkten av tryck och vo-
* Det är här fråga om medeltalet för
kvadraterna på hastigheterna d. v. s. kvadratroten ur
medeltalet för hastigheternas kvadrater.
Massan är vikten dividerad med tyngdkraftens
acceleration.
. Denna mätes genom vikt, men då vikt och massa
äro proportionella på en och samma plats, har man
tagit för vana att tala om vikt i stället för massa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
