Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEVISEN FÖR ATOMERNAS OCH MOLEKYLERNAS EXISTENS 199
lym är för alla gaser lika med en
välbekant konstant (den s. k.
gaskonstanten) multiplicerad med vad man
kallar den absoluta temperaturen. Den
absoluta temperaturen räknas från
273° under Celsiustermometerns
nollpunkt (den absoluta temperaturen
för smältande is är 273° och för
kokande vatten 373°).
Genom att jämföra detta
resultat med det som
framgår ur den kinetiska teorien
finner man lätt att
medeltalet för en molekyls levande
kraft (halva produkten av
massan och kvadraten på
medelhastigheten) är
densamma för alla gaser vid
samma temperatur och att
den varierar ’proportionellt
mot absoluta temperaturen,
vilket också kan uttryckas
så att medelhastigheten är
proportionell mot absoluta
temperaturen och omvänt
proportionell mot
molekylens massa (och följaktligen
också mot gasens täthet).
Produkten av absoluta
temperaturen och en allmän
konstant representerar sålunda
medelvärdet för levande
kraften hos en molekyl vilken
som helst. Absoluta
nollpunkten är den lägsta
temperatur man kan tänka sig;
det är en gräns som man
aldrig kommer att uppnå,
emedan den motsvarar
absolut vila. Det finns inga
temperaturer under —273°
Celsius. #%
Vi känna sålunda
gasmolekylernas medelhastighet. Det
gäller nu att bestämma^ den fria
banan mellan tvenne
sammanstötningar. Beräkningen av den fria banan
grundar sig på kännedomen om
gasernas viskositet. Vi tänka oss två
gasskikt som röra sig parallellt, men
med olika hastigheter; det ständiga
bombardemanget från molekylerna
söker utjämna hastighetsskillnaden;
därigenom uppkommer en friktion
mellan de båda skikten.
Friktionen kan mätas; man har
funnit att den är proportionell mot
tätheten, medelhastigheten och den fria
banan. Därav kan man beräkna
medelvärdet på den fria banan. Om man
nu känner den fria banan, beräknar
man lätt medeltalet av
antalet sammanstötningar per
sekund för en molekyl; det
är kvoten av molekylens
medelhastighet och
medeltalet av dess fria bana.
Slutligen kan man
beräkna en molekyls storlek
under antagande att den
har klotform. Clausius och
Maxwell ha teoretiskt
härlett en första relation mellan
antalet molekyler, varje
molekyls diameter och den
fria banan; detta är
antagligt, ty den fria banan måste
vara så mycket mindre ju
större och talrikare
molekylerna äro. En andra
relation mellan antalet
molekyler och diametern
erhåller man genom
uppmätning av gasernas
sam-mantrycklighet, kompressi-bilitet. Ur dessa båda
ekvationer får man fram
diametern på en molekyl samt
Avogadros tal.
Man har följaktligen
samtliga molekylära
storheter.
Här äro de erhållna
resultaten :
Medelhastigheten vid
vanlig temperatur: några
hundra meter i sekunden (syre vid 0° C.
425 meter, väte 1.698 m.)
Medeltalet för den fria banan: ror
sig inom storleksordningen
tiotusendels millimeter (syre 0,000106 mm).
Medelantalet sammanstötningar för
en molekyl: flera milliarder i sekunden
(syre 4.065 millioner).
Molekylernas diameter: några
tio-milliondels millimeter:
PARTIKLARNA I EN
EMULSION FÖRDELA
SIG I FÖRHÅLLANDE
TILL
VÄTSKEPELARENS HÖJD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
