Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
VETENSKAPEN OCH LIVET
DOSNES HELIOGRAF UPPSTÄLLD FOR
OBSERVATION
Huven som skyddar instrumentet har blivit avlyft
för alt! man bättre skall kunna se cylindern på
vilken ett fotografiskt papper är rullat och vilken
vrides runt av ett urverk.
mycket känsligare plåtar, på vilka
totaleffekten förblir proportionell mot
exponeringstiden inom ett mycket vidsträckt
tidsintervall. Jordan å sin sida uppfann en
heliograf bestående av en cylinderformig
låda med borrade hål, genom vilka
solstrålarna passerade och inverkade på ett
blå-kopiepapper. Sedermera konstruerade
Richard ett instrument som likaledes grundade
sig på solljusets inverkan på ett
fotografipapper, medan Campbell använde sig av
solens värme verkan för att bestämma
insolationens effektiva varaktighet, d. v. s. tiden
då solen icke är betäckt av moln, den period
sålunda som är av största betydelse för
växtvärlden. Hans heliograf består av en
glaskula som lägges på ett horisontellt
underlag på någon fullkomligt öppen plats, så
att man kan se solen allt ifrån dess
uppgång till dess nedgång. Man skjuter sedan
in en kartongremsa bakom kulan mellan
rännor som uttagits i en sfärisk, koncentrisk
ställning på lämpligt avstånd för att kulans
brännpunkt alltid skall falla på remsan.
Kartongen blir följaktligen förkolad på de
ställen där solbilden faller, och vid solbildens
dagliga rörelse uppdrages en svart linje,
vars successiva lägen komma att ligga på en
cirkelbåge. När solen skiner oavbrutet får
man en kontinuerlig svart linje, i motsatt
fall består den av skilda fläckar, vilkas
läge och längd ange tiderna för solsken
liksom också hur länge solskenet varar.
Omkring 1909 fulländade Eiffel metoden
genom a*tt uppfinna en ny fotografisk
registrator för solintensiteten.
Eiffels heliograf utgöres av en trumma,
som vilar på en gängad axel, inställd i
jordens axelriktning och som med tillhjälp
av ett urverk gör ett varv på 24 timmar.
Utefter en av generatriserna har cylindern
en öppning, genom vilken solstrålarna
tränga in. Öppningen är försedd med en
anordning som hejdar allt diffust ljus. Inuti
denna cylinder finns en annan cylinder,
som rör sig längs den gängade axeln och
uppbär det ljuskänsliga papperet. Den
styres för övrigt så, att den aldrig föres med i
axelns rotationsrörelse utan blott rör sig
parallellt med sagda axel. Vidare finns en
genomskinlig cylindrisk skärm kring det
ljuskänsliga papperet; skärmen har olika
grader av genomskinlighet, som äro
bestämda efter solstrålarnas intensitet, vilken
varierar med dygnets timmar och årstiden.
Naturligtvis har man också beräknat
cylinderns höjd så att strålarna kunna tränga
in genom öppningen, hur högt solen än står
över horisonten.
Det är lätt att förstå hur denna
fotografiska heliograf arbetar. När den
gängade axeln roterar, flyttas cylindern och gör
ett fullt varv på 24 timmar, så att öppningen
alltid befinner sig i solens riktning;
samtidigt drar skruven fram cylindern
parallellt med axeln. Genom kombination av
den första cylinderns rotationsrörelse och
den andras rätlinjiga rörelse komma
solstrålarna, som gå in genom öppningen, att
verka på det ljuskänsliga papperet utefter
en spirallinje, motsvarande flera dagar i följd.-s
För att man skall kunna draga några säkra
slutsatser ur anvisningarna måste man
vanligen låta heliograf en arbeta flera år i följd.
Ungefär samtidigt uppfann också Dosne
en fotografisk heliograf, med vilken man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
