Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFINNINGAR, UPPTÄCKTER, KURIOSA
För att få stålpennor att vara längre
och icke behöva doppa så ofta.
När man använt en stålpenna en längre
tid förlorar spetsen sin elasticitet, och
de båda halvorna skilja sig åt, så att pennan
blir obrukbar.
Man har redan förut försökt omsluta
spetsen med en ring, så att den icke skall
kunna klyva sig. Den uppfinning vi här
omtala går just ut på att förse stålpennan
med en dylik anordning.
I teckningen, som återgives längst ned,
är a en stålpenna som på vanligt sätt är
fäst i pennskaftet vid b. En ring e med en
stång / kan förskjutas trögt längst
pennskaftet. Stången / går ut genom den vanliga
öppningen i skaftet och är förlängd med ett
band n, som slutar i den platta ringen L
När man sätter in en ny penna i skaftet
ställer man in ringen I på lämpligt sätt
genom att skjuta ringen c längs skaftet; för
att kunna flytta ringen som för med sig
stången / finnes en skåra ? uttagen i
pennskaftet d. Om icke ringen e händelsevis
flyttats ur sitt riktiga läge, kan pennans
spetsar icke skilja sig åt. Bandet h har man
givit en sådan form att en viss mängd bläck
kvarhålles mellan bandet och pennan, så
att man icke behöver doppa så ofta.
Det finns många olika former på denna
uppfinning. Den övre figuren visar
anordningen avpassad för en reservoarpenna.
I detta fall behöver man ju icke tänka på
att minska doppningen och icke heller kan
man förändra skaftet på reservoarpennan,
varför hela anordningen blivit enklare.
Spetsen på pennan a är instucken i ringen c,
som genom stången b står i förbindelse med
ringen d, vilken kan förskjutas längs
pennskaftet.
De ultravioletta strålarnas
inver-• kan på tropiska frukter.
I ett av de senaste numren av The
Louisiana Planter and Sugar Manufadurer
omtalas några mycket egendomliga försök.
De gå nämligen ut på att öka solstrålarnas
inverkan på fruktmognaden på Sandwich-
öarna. Det kan ju synas
egendomlig!; och paradoxalt att man i ett
så tropiskt klimat verkligen
försöl ;er öka solens verkan. Men
försöl,en ha dock blivit utförda och
givit följande intressanta resultat.
Sockerrör, som fingo växa i mörker,
saknade färg, men blevo fullständigt
gröna om de utsattes för strålarna
från en kvartslampa (vilken som
bekant är den bästa källan för
ultra-I violetta strilar) under två och en
halv timme, medan solen under
samma tid var utan verkan på växten.
Man fann också, att om man genom
lämpliga filtra tog bort de ultravioletta
strålarna ur solljuset som föll på sockerrören,
så innehöllo dessa vid mognaden 30 %
mindre socker än nar de fingo absorbera
de nämnda strålarna. Däremot innehöllo
de 8 % mera när man artificiellt ökade
solljusets halt av ultravioletta strålar.
Även ananas och bananer visade att de
gynnsamt påverkades av på lämpligt sätt
avvägda ultravioletta strålar från
kvartslampan.
Fotografier på blad.
Man kan lätt få fram fotografier, t. ex.
porträtt, på blad genom att använda
bladets egenskaper att reagera för solljuset.
Bäst är nasturtiumblad, emedan de äro
släta på ytan, sakna hår och fint nätverk
och lätt kunna avfärgas genom att man tar
bort klorofyllen. Bladen viras om med
svart papper så att de bli fullkomligt
skyddade för ljuset under två dagar. Därvid
ANORDNINGEN ANPASSAD FÖR EN RESERVOARPENNA
PÅ ETT VANLIGT PENNSKAFT BILDAR SPETSSKYDDAREN EN BLÄCKBEHÅLLARE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
