Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
VETENSKAPEN OCH LIVET
ning av våra byggnader. Behovet
av fossilt kol har ökats så snabbt, att
det nästan fördubblats vart tionde
år under det senaste århundradet och
nu uppgår till bortåt 1.200 millioner
ton pr år. För alla som satt. sig in
i saken står det klart att våra
kol-fyndigheter måste vara uttömda
efter en viss tid. När detta kommer
att inträffa är ett spörsmål av vitalt
intresse liksom också det stora
problemet om hur man skall lyckas att
upptäcka ersättningskällor för energien.
Den ena av dessa frågor besvarades
av Geologiska Kongressen i Kanada
år 1913. Mängden fossilt kol ned till
1.800 meters djup skulle räcka under
6.000 år med nuvarande kolåtgång,
om allt detta kol vore åtMomligt. En
mycket stor del därav förekommer
dock i lager allt för tunna för att kunna
bearbetas med fördel, en ansenlig del
går förlorad som stoft eller lämnas
kvar i gruvorna som stödpelare, och
vidare kommer sannolikt
kolåtgången att ökas i framtiden på samma
sätt som hittills. Det blir därför
nödvändigt att betydligt reducera den
angivna tiden, sannolikt till en
fjärdedel eller omkring 1.500 år.
Bland de olika länderna intager
Förenta Staterna i avseende på kolet,
liksom beträffande så många andra
naturtillgångar, den basta ställningen.
Kolskatterna där komma troligen att
räcka omkring tvåtusen år. Det sämsta
läget bland de stora kolproducerande
länderna intar England, vars kol
komma att vara uttömda inom mindre
tid än två hundra år. Tyskland
kommer att kunna fylla sina behov något
iner än tusen år.
Denna tidrymd på några få hundra
eller tusen år är mycket kort i
jämförelse med den tidsuppskattning, som
gjordes på den nyssnämnda geologiska
kongressen, och blott omkring en
procent av den tid människan
existerat på jorden, vilken tid sannolikt
blott utgör mellan en tusendel och
en tiotusendel av tiden för livets
existens på jorden. Det är alldeles
tydligt att vi snart måste ransonera
våra kol och så mycket som möjligt
ersätta de fossila bränslena med andra
energikällor.
Det har ofta framhållits, att vi
kunna använda mineraloljor som
bränsle i stället för kol. Detta råd
påminnei om Marie-Antoinettes ord:
»Om folk klagar över att de inte ha
bröd att äta, varför äta de icke kakor? »
Fotogen är ett mycket värdefullare
bränsle än kol, emedan det är
mycket lättare att transportera och
utnyttja effektivt. Världens årliga
produktion av mineraloljor lämnar
icke fullt tre procent av energien
hos den årligen utvunna kolmängden.
Bergoljan bör därför reserveras för
bättre ändamål, d. v. s. till att
producera ljus och smörjoljor. Många
oljefält ha på senare tiden sinat och
detta visar att vi måste spara på det
värdefulla materialet. Enligt David
T. Day i U. S. Geological Survey
föll produktionen pr borrhål i de
Appalachiska oljefälten från 207
barrels 1861 till 173 barrels 1907.
West Virginias produktion hade 1910
gått ned till 50 proc. av den
ursprungliga. Oljekvantiteten från New York
och Pennsylvaniafälten föll med 50
proc. under åren 1891 till 1898. Om
vi antaga att Förenta Staternas
oljefält bibehållas oförändrade och att
exploateringen fortgår i samma grad
som hittills, kommer bergoljan att
vara uttömd omkring år 1935, och om
den nuvarande produktionen fortgår
utan nedgång är oljan uttömd efter
omkring nittio år, sade år 1910
Charles R* van Hise, vilken gjort så
mycket för att varna mot slöseriet med våra
naturliga hjälpmedel. Produktionen
av mineralolja har hållits uppe genom
en enorm ökning av antalet borrhål
på varje fält samt genom öppnandet
av ny& fält såsom i Oklahoma och
Kalifornien. Det finns mycket rika
nya oljefält i världen, ännu
obrukade eller endast utnyttjade till ringa
del, såsom i Mexiko, Mesopotamien och
Turkestan, men de komma säkert icke
att räcka så länge som
kolfyndigheterna, icke ens om produktionen hålles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
