Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ELEKTRISKA STRÅLARNA
OCH DERAS VERKNINGAR
Av JEAN BECQUEREL
PROFESSOR VID NATURHISTORISKA MUSEET I PARIS
Med ordet strålning betecknar man
varje utströmning av energi i
rymden. Energi är varje orsak till
arbetsalstring eller varje resultat av en
arbetsomvandling. Genom några enkla
exempel skola vi lätt förstå detta.
När man lyfter ett föremål utför
man ett arbete, som är lika med
produkten av föremålets vikt och höjden,
till vilken man lyft upp det.
Föremålet magasinerar energin i form
av potentiell energi, ty när kroppen
faller kan den återlämna allt det
arbete man lagt ned på att lyfta den.
Öm man släpper den så faller den,
och vid slutet av dess lopp har den
fått en viss hastighet. Man kan
bevisa att dess levande kraft, d. v. s.
halva produkten av dess massa genom
kvadraten på den uppnådda hastig-
heten, är lika med
tyngdkraftens arbete, d. v. s.
exakt det arbete som man
måste utföra för att lyfta
den. Den levande kraften
är kinetisk energi eller
rörelseenergi. Låt oss nu
antaga att kroppen
hejdas av något hinder; dess
levande kraft blir noll,
den kinetiska energien
försvinner såsom sådan,
men den har icke gått
bort, ty den har
förvandlats i värme; den har
använts till att öka
rörelsehastigheten hos kroppens
molekyler och även hos
hindrets, som blivit
uppvärmt. Värmeenergin är
sålunda en annan art av
energi. Då
molekylarrö-relsen icke är ordnad, så
får denna energi icke
heller någon riktning;
den är en degraderad
energi. Man. kan icke desto mindre
delvis förvandla värmeenergin i mekaniskt
arbete (ångmaskin, värmemotorer), och
den del av den försvunna värmen
som använts till att alstra arbete är
då alltid lika med det utförda arbetet.
Man mäter arbete och energi med
samma mått; den enhet som användes
av fysikerna kallas erg; den
praktiska enheten är kilogrammetern.
Energin kan även taga andra former; ett
system, av elektriserade kroppar ger
upphov till ett elektriskt fält; detta
betyder, att det i varje punkt i det
omgivande rummet finnes en
elektrisk kraft med bestämd storlek och
riktning, som verkar på en liten
elektriserad kropp i rummet. Ett
system av elektriserade kroppar
besitter sålunda elektrostatisk energi:
denna finns emellertid icke
i systemets kroppar utan
ligger utanför dem och är
lokaliserad i det
omgivande rummet. Teoretiskt
sett breder fältet ut sig
i oändlighet, men den
elektriska kraften
försvagas betydligt i samma
mån som avståndet till
de elektriserade kropparna
ökas. På samma sätt
åstadkommer : en magnet eller
en elektrisk ström ett
magnetiskt fält; även här
är energin lokaliserad i
rymden.
Den tnoderna fysikens
upptäckter ha lärt oss att
energin kan förflytta sig
på två tydligt skitda sätt:
1) genom elektromagnetiska
vågor, som utbreda sig i
rymden utan
materiatransport med den ofantliga
hastigheten av 300.000
KATODSTRÅLARNA AVBÖJAS
AV EN MAGNET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
