- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
19

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUNNA BIEN MEDDELA SIG MED VARANDRA?

När man iakttager det planmässiga
arbetet i en bikupa vill man gärna
tro att bien på något sätt meddela sig
med varandra. Man har trott att de
hade något enkelt ljudspråk, bestående
i ett surr, som kunde varieras efter olika
stämningar såsom locksurr och
varnings-sur r eller vredessurr.

En tysk forskare, R. v. Frisch, har
utfört noggranna försök för att komma till
klarhet i denna fråga, och han har
framlagt sina resultat i Munch. med.
Wochen-schrift. Han lät förfärdiga en bikupa
i form av en låda, i vilken cellerna icke
som vanligt lågo över och bakom
varandra utan bredvid varandra, så att man
kunde iakttaga alla bien från lådans
bredsida genom ett glasfönster. Därefter
ställdes en skål med sockervatten ett
stycke från lådan för att bien där skulle
hämta sin föda. Så snart ett bi upptäckt
skålen med sockervattnet hämtade det
ut sina kamrater för att samla. Om
skålen togs bort kom då och då ett bi
farande liksom för att se, om det fanns
något att få. När skålen ställdes
tillbaka och ett bi hade varit där och
hämtat samt flugit tillbaka till kupan,
kom-mo efter en stund flera bin ut för att
hämta. Det var dock alltid blott ett
fåtal av de tiotusentals bien i kupan som
uppsökte denna foderplats.

Omkring 20 bin släpptes nu till skålen
och numrerades. Skålen tömdes och
fylldes efter en stund på nytt. Först
kom ett bi och därefter nästan alla de
andra som blivit märkta, och dessa hade
hämtats av det första. Genast det
första biet kom hem till kupan begåvo sig
fyra av de andra ut, innan det första
ännu hunnit begiva sig ut på nytt. Det
var tydligt att dessa fyra hade fått
något meddelande om att skålen åter
blivit fylld.

När man iakttog kupans inre fann
man att de märkta bien sutto stilla på
sina celler medan skålen var torn. Tid
efter annan kom det liv i ett av dem,
och det kravlade sig ned till utgången

och flög bort till skälen. Fann det intet
sockervatten vände det åtef hem och
försjönk i dåsighet på cellkanten. Men
hade skålen under tiden blivit fylld så
pumpade det först honungsmagen full
och flög sedan tillbaka till kupan, där
det började en synnerligen livfull dans
på cellerna. Då och då stannade det
och gav de andra bien sockervatten.
Därpå började det ett slags ringdans;
under livligt trippande gick det fram i
olika riktningar för att sedan
plötsligt störta ned till flustret och ut till
skålen. De övriga bien, som sutto
närmast vdet hemkomna, vände genast
huvudena mot detsamma, sökte komma åt
dess bakkropp med sina antenner,
började trippa efter det och följa det i alla
dess dans rörelser. Onumrerade bin,
som till en början följt efter, gingo dock
snart ur dansen; men kom ett numrerat
bi med följde det en stund, men begav
sig sedan plötsligt ut till foderplatsen,
utan att vidare bry sig om sin dansande
kamrat. Här äger sålunda ett
meddelande rum men icke genom ljud, ty det .
är först när de övriga bien komma i
direkt beröring med det dansande biet som
de tyckas fatta att det finns något att
hämta. * Komma de icke i beröring med
varandra visar sig ingen verkan.

Försöket upprepades sedan med två
olika foderplatser och två olika grupper
av bin, och det visade sig nu att båda
gruppernas bin kunna förmås att följa
ett hemkommandes dans, men de begiva
sig alltid till var sin foderplats och aldrig
till varandras. Om deras skäl är tom,
så söka de mycket ivrigt att förstå
varför deras kamrat kommit hem och
dansat. De hemkommande bien synas
alltså genom sina åtbörder meddela att
något finns att få och varje bi ilar då
ut för att söka på den plats, där det
brukar finna sin föda. Andra försök
visade att bin som komma hem med
frömjöl också uppföra en dans, men
denna dans är helt olika den de utföra, när
de hava sockervatten. : :

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free