Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
VETENSKAPEN OCH LIVET
DETTA HÄI/TEGEL SKYDDAR MOT
TEMPERATURVÄXLINGAR OCH BULLER UTIFRÅN
vinterkylan att tränga igenom muren,
liksom de också dämpa allt buller
utifrån. Detta håltegel är sålunda i viss
mån ogenomträngligt för värme och
ljud. Det kan användas både för
ytter–murar och innerväggar. Det
förefaller också som om hus av sådana
håltegel skulle vara skyddade för fukt på
grund av luftningen i väggarna.
Detta håltegel har vid officiella prov
visat en hållfasthet mot krossning
uppgående till 145 kilo pr kvadrat
centimeter, och det är följaktligen betydligt
överlägset vanligt tegel. Alla tegel äro
lika stora (30 cm. långa, 15 cm. breda
och 15 cm. tjocka) och kunna därför
lätt ställas på varandra med mellanlägg
av cementbruk. Byggandet går fort
emedan man blott behöver använda 20
tegel pr kvadratmeter. Dessutom är det
lätt liksom alla håltegel.
Citroner och vitaminer.
Man har sedan länge känt till att
citron- och apelsinsaft äro ett
ut-.märkt medel mot skörbjugg, den
hemska sjukdomen, som fordom var ett
plågoris för sjömän på alla längre
sjöresor.
Nya försök av Härden och Zilva hava
visat att citronsaftens hälsobringande
verkan icke beror på citronsyran utan
på vitaminer, som finnas i dessa frukter.
De nämnda forskarna togo bort
citronsyran och andra organiska syror ur
frukten och funno att resten fortfarande
innehöll anti-skörbjuggämnena.
Citronsaften behandlades först med
kalcium-karbonat och sedan med alkohol, och
den filtrerade vätskan försattes med 1
gram citronsyra pr liter, varpå den
indunstades till torrhet. Det erhållna
preparatet visade sig mycket verksamt mot
skörbjugg när det intogs med födan, och
man lyckades bota en apa med långt
framskriden skörbjugg genom att giva
henne av detta preparat.
Elektriskt bakat bröd.
På platser där man har billig tillgång
elektrisk kraft använder man med
fördel elektriska bakugnar, i synnerhet
när bagerierna kunna träffa
överenskommelse med elektricitetsverken att
erhålla nattströmmen till mycket lågt
pris för att värma upp sina ugnar. De
elektriska ugnarna äro ur teknisk
synpunkt fullkomligt tillfredsställande samt
lätta att hantera och säkra i driften. I
Schweiz ha ugnarna vanligen en yta av
6 eller 12 kvm., vilket ger plats för 16
till 18 kilo bröd pr kvadratmeter.
Bak-ningen av bröd från 0,5 till 1 kilo tar
en timme, bröd vägande 1,5 till 2 kilo
taga en och en kvarts till en och en
halv timme. Den behövliga kraften är
6 kw pr kvadrattum och man kan
upphetta en 12 kvadratmeters ugn på en
och en halv timme. Under
baknings-perioden åtgåt mellan 50 och 60 procent
av den kraft som behöves för förvärm- l
ningen.
Enligt uppgift från ugnfabrikanterna
åtgår det från 0,50 kilowatt i timmen
pr kilo färdiggräddat bröd. Under 1918
voro anläggningskostnaderna för en
sådan installation 800 till 1.000 kronor pr
kvadratmeters yta, sålunda icke mycket
högre än för en modern ångupphettad
ugn. I betraktande av stenkolens höga
pris och det låga priset pr kwtimme för
nattströmmen skulle en elektrisk ugn
innebära en stor besparing.
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
