- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
78

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

VETENSKAPEN OCH LIVET

ETT SVÄVNINGSFÖRSÖK FRÄN 1907

Vingbredden på detta plan var 8 meter och det vägde 125 kilo, förarens vikt inbegripen. Den största
svårigheten är att få planet att lyfta. Därtill behöves antingen en stark luftström eller också yttre hjälp.

ning får ersätta motorn för att röra
framdrivningsorganen, eller också så att
man använder en apparat för
svävning.

Den första metoden har blivit försökt
med avietten. Om man lyckas få
denna att lyfta från marken och flyga några
tiotal meter enbart med hjälp av en mans
muskelkraft, så bör detta samma
aero-plan utrustat med en motor på 5 å 6
hästar kunna flyga ansenliga sträckor. Då
skulle det svaga aeroplanet, det verkligt,
praktiska aeroplanet vara förverkligat.

Den andra lösningen består i att
använda vindens kraft för att giva
aeroplanet den nödvändiga hastigheten för
att det skall kunna hålla sig uppe i
luften, d. v. s. sväva. Enligt denna lösning’
använder man, sig sålunda icke av de
vanliga framdrivningsorganen, utan av
samma ofantliga naturkraft som de
stora kretsande fåglarna betjäna sig av
utan synbar ansträngning.

Avietten är under utarbetande, men
svävnings flygningen har ännu knappt
lämnat forskningens fält. Det är
emellertid en ytterst intressant fråga, som.
legat till grund för den nuvarande
aviatiken och som inomen mer eller min1
dre närbelägen framtid kommer att bli
den ideala, definitiva lösningen på
flygningen.

Vör att visa att svävningen varit ut-

gångspunkten för aviatiken måste vi gå
flera år tillbaka i tiden. Vid en
tidpunkt, då automobilen ännu icke hade
försett oss med explosionsmotorer,
försökte bland andra Mouillard, Bazin,
Hargrave, Chanute, Wright att lösa
flygningen utan motor. Den store
föregångaren Mouillard, vars arbeten
otvivelaktigt utgöra den aeronautiska
litteraturens mästerverk, hade klart för sig att
aeroplanet hämtade en del av sin kraft
från motorn. Men för honom var det
alldeles tydligt att motorn skulle vara
ett sekundärt organ, som tillgreps blott
när omständigheterna icke möjliggjorde
svävning.

Bröderna Wright som hämtat sina
idéer ur Mouillards upptäckter placerade
en motor på sina apparater blott för att
hastigare uppnå ett resultat. Under flera
år studerade de detaljerna i sitt aeroplan
medels ett enkelt plan, vars form de
hade lånat från Chanutes plan, vilket i sin
tur härstammade från Hargraves
drake. Under sina försök lyckades
bröderna Wright inom kort betydligt förbättra
vingarnas form, så att de kunde flyga
allt längre sträckor. Om de hade
fortsatt på denna vag är det möjligt, att
aviatiken fått en helt annan riktning än den
har i denna dag. Det är att bemärka att
Wrights sista aeroplan, som
konstruerades 1914, icke ägde några mer f ramträ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1921/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free