- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
106

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

VETENSKAPEN OCH LIVET

KVICKSILVERLAMPOR ENLIGT NERNSTS
SYSTEM

Till vänster lampa för zinkkloridgas; a och b
kolelektroder, mellan vilken bågen slår; c, ankaret till
en yttre solenoid inkopplad i serie efter elektroden
b vid den negativa polen; d, magnetanordning
upphängd vid den positiva polen och uppbärande den
positiva elektroden a; e, reservoar innehållande
zink-klorid; f, skärm som omger bågen och skyddar den
för de kondenserade dropparna. - Till höger lampa
för kvicksilver och kloridångor; a1 a2, elektroder,
mellan vilka lågan slår över (elektroden a1 består
av ett bad eller snarare av kvicksilver som dyker
upp ur badet inuti röret) ; H1 H2, skärmar som
skydda bågen mot kondenersade droppar (skärmen
H1 bildar likaledes skorsten för att leda den
uppåtstigande ångströmmen i kontakt med bågen) ; R,
reservoar som utsänder ångor av kvicksilver och
metallklorider; E, ankare till en solenoid placerad
utanför tuben och inkopplad i serie efter elektroden
a2 vid den negativa polen; K, ankarets hävarm; s,
solenoid.

naren utan att först låta den avkylas.
När man vänder på den åstadkommes
kortslutning med kvicksilvret, röret
går tillbaka, bågen utvidgas men den
slocknar innan den uppnått den andra
elektroden. Anledningen till detta är
följande: i samma mån som tändaren
arbetar med högre temperaturer blir
ljustuben varmare, men i det ögonblick
man vänder den kommer elektrodens
kalla kvicksilver in i ljustuben och det
bildas där en intensiv förgasning som
höjer trycket till ett sådant värde att
bågen för att komma till stånd fordrar

ett högre volttal än det som lämnas av
strömnätet.

Tandningen kan äga rum på olika
sätt. När katoden absorberar en
relativt stor energimängd utsattes strömmen
för ett dubbelt motstånd, nämligen från
katoden och från ljusbågen. För att
minska det första ger man katoden en
avplattad form och blandar en liten mängd
järn, silver, koppar, aluminium eller
magnesium i kvicksilvret för att det
bättre skall häfta vid tubens väggar.
Genom att använda järn som anod, kan
man fästa kvicksilvret och man
utnyttjar därvid denna järnets välkända
egenskap på ett sinnrikt sätt. Utom
tandning genom kortslutning finns det ett
annat stjälpningssystem, som består i att
man använder en strömbrytare som
rö-res av en elektromagnet insatt i
grenledning till huvudledningen. Denna
anordning består av en dubbel
koppar-järnplatta, så att järnplattan dragés av
elektromagnet en, medan kopparplattan
är placerad i den punkt där
grenströmmen skär huvudströmmen. När
bry-taren är sluten passerar strömmen både
genom magneten och lampan. Den
förra verkar på den mjuka järnkärnan, som
genom en hävarm lyfter lampan och
åstadkommer kvicksilverbryggan.
Huvudströmmen slutes då på lampan,
passerar en andra elektromagnet, som
verkar på den mjuka järnplattan för att
bryta kontakten och återföra lampan i
dess ursprungliga läge, varvid bågen
tänder sig. Fördelen med detta system är
att det fungerar automatiskt, tills den
nödvändiga kortslutningen
åstadkommits.

Utom i fråga om tändsystemet
karaktäriseras också kvicksilverlamporna av
katodens form och materialet varav
denna består.

Dessa olikheter ha egentligen
kommit till för att anpassa lamporna för
belysning i olika lokaler samt för att
förbättra färgen på de nästan alltid blygråa
strålarna, vilka göra ansiktena likbleka.

Man har funnit att fullkomligt rent
kadmium blandat med kvicksilver i
proportionen 3 till 10 pä ioo kvicksilver
ger ett utomordentligt vitt och likaledes
mycket intensivt ljus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free