Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVICKSILVERLAMPOR
109
Denna lampa har inga synnerliga för
re traden framför de nyssnämnda
systemen.
Slutligen har man kombinerat dessa
olika lampor med det vanliga
glödlamp-systemet, och man har sökt använda
metalltrådar impregnerade med
kalciumoxid, cirkoniumoxid eller legeringar av
wolfram, tantal, platina och andra
sällsynta och dyrbara metaller.
Såsom vi sett äro de flesta
kvicksilverlampor konstruerade så att tändaren
skall tända, när man lutar lampan,
vilket sker genom att sluta strömmen till
en elektromagnet. Den positiva
behållaren lyftes då och den negativa sänkes
och tar emot kvicksilvret, vilket
åstadkommer en ledande förbindelse.
Huvudströmmen slutes och passerar en andra
spole monterad i serie med tändaren,
vilken drar till sig ett ankare och
bryter elektromagnetströmmen i
grenledningen. Kvartsröret, som är förenat med
denna sista, återtager då sitt
ursprungliga läge, avbryter kvicksilverbryggan,
och ljusbågen slår över.
Gallois’ lampa figur sid. 104 är
enklare konstruerad. Kvartsröret svänger
icke, utan vrides av en seriekopplad
spole. Icke heller har man några
grenledningar med kontakter och spolar. I
det ursprungliga läget "fyller
kvicksilvret ljusröret Z och åstadkommer
sålunda en ledande förbindelse mellan
polerna A och B. När strömmen slappes
genom lampan drar magneten H till sig
ankaret K, som medelst en hävarm N
slår i förbindelse med tändaren och
vrider denna omkring fyrtio grader
kring dess axel RU. Kvicksilvret i
ljusröret rinner in’i det positiva rummet A,
kvicksilverförbindelsen avbrytes och
bågen slår över, spridande ett klart sken.
Elektromagneten kvarhåller
tändaren i tändningsläge så länge denna är i
funktion. Om lampan slocknar avbrytes
bågen, strömmen går icke längre genom
lampan, röret faller tillbaka i sitt
ursprungliga läge genom sin egen tyngd,
den positiva behållaren A häller ut
kvicksilvret i ljusröret, och då ångorna
kondenserats återställer kvicksilvret
förbindelsen mellan polerna; tandningen
sker omedelbart och utan inflytande på
övriga lampor, som eventuellt äro
inkopplade i serie på samma ledning.
Kvartslamporna konstrueras för
spänningar på 110 till 220 volt och olika
ljusstyrkor. De starkaste i allmänhet
använda äro på 500, 1.000, 2.000 och
3.000 ljus. Man har till och med
nyligen konstruerat lampor på 6.000 å 7.000
ljus för en ström på 500 volt och mera.
Vi sade att Hewitt i början av sina
försök endast kunde använda sin lampa
för likström. Senare konstruerade han
en sådan, som fungerade för växelström
och därefter en annan av kvarts, som
han erhöll genom att smälta
bergkristall i iridiumdegel, för 500 volts
likström. Tandningen erhålles utan
vrid-ning genom en värmeanordning, ett
litet motstånd som hela strömmen
passerar när tandningen skall ske och som
försätter kvicksilvret i kokning.
Denna lampa tar en fjärdedels watt pr ljus.
Darmois och Maurice Leblanc lyckades
likaledes 1914 använda växelström för
kvicksilverlampa; de uttogo en
femtedels watt pr ljus.
Den senaste kvicksilverlampan är av
kvartsglas, men icke lufttom som de
föregående, utan luften har ersatts med
en inert gas såsom neon, vilken som
bekant är en av beståndsdelarna i
atmosfären. Detta är det originella med
lampan. Tandningen sker genom
upphettning, och ingen vridning förekommer.
Den består av en tub fastsmält vid
två kvicksilverbehållare, vilka utgöra
anod * och katod, samt försedd med två
kolvar, av vilka den ena i sitt inre har
ett litet rakt rör genomborrat med ett
hål i övre delen, genom vilket det står
i förbindelse med kulan och röret, samt
innehållande en tunn spiralrullad
wol-framtråd. Denna ’tråd är upptill
förenad med den ena av kontakterna och
doppar med nedre delen ned i lampans
kvicksilver; den användes samtidigt
som elektrod och tändare såsom vi strax
skola se.
Den andra kolven tjänar till
kvick-silverbehålfare då lampan är i funktion.
Det lilla röret med wolframtråden är
instucket i den första kolvens (den vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
