- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
111

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KVICKSILVERLAMPOR

111

ler 4000 ljus såsom på gator och torg,
kajer, stora magasin och verkstäder,
skeppsvarv, hamnar, järnvägsstationer,
utställningar, promenader, parker etc.

Vidare äro dessa lampor värdefulla
vid fotografering emedan de utsända ett
ljus rikt på violetta och ultravioletta
strålar.

Kvartslampans strålar ha förmåga att

förvandla syre till ozon. En skärm av
glimmer förhindrar denna inverkan.
Strålarna ha också en märkbar verkan
på färger, som de förstöra, samt på
mikrober och ferment vilka dödas.

Men detta ljus måste hanteras med
försiktighet, ty det kan utöva en
förstörande inverkan på synorganen. Man
bör använda mörka glasögon.

KONSTEN ATT FÖRLÄNGA VÄXTERNAS LIVSTID

Mänsklighetens käraste dröm under
otaliga århundraden har varit att
kunna övervinna döden. Ungdomskällan
har man sökt sekel efter sekel nästan
ännu ivrigare än de vises sten.
Framstående vetenskapsmän från Roger
Bacon till Dr Voroneff hava sysselsatt sig
med problemet, och man har uppnått
förvånansvärda resultat under de senaste
årtiondena genom olika metoder såsom
inympning av| vissa organ, användning
av röntgenstrålar o. s. v.

Vi hava errjellertid för avsikt att här
kort omtala de beaktansvärda resultat
botanisten professor H. Molisch i Wien
uppnått beträffande förlängning av
växternas liv. Han omtalar att en plantas
liv kan förlängas på flera olika sätt. Det
enklaste består i att hindra groningen
genom att borttaga vissa betingelser, som
äro nödvändiga för tillväxten, såsom
fuktighet, värme, syre etc. På detta sätt
kan frön bibehålla sin vitalitet under icke
mindre än sextio år och bakterier
mycket längre.

Det är också möjligt att förlänga livet
på sådana växter som blomma blott en
gång under sitt liv genom att hindra dem
att bära blommor och frukt. En sådan
är den amerikanska Ägave även kallad
hundraårs-aloen. I sitt mexikanska
hemland kräver denna växt blott sex till åtta
år för att mogna till blomning, medan
den däremot i mindre varma klimat,
såsom i den tempererade zonen behöver
femtio år eller mera för att samla de
ämnen den har behov av för att gå i blom.
På detta sätt ökas växtens livslängd
alltså betydligt. På samma sätt kan Re~

seda odorata som vanligen är ettårig
förmås att leva i två eller tre år, om man
hindrar den att blomma. Ett annat
exempel är att många ettåriga
växter kunna bli tvåårigaj om man sår dem
på hösten i stället för på våren.

Men utom dessa vanliga metoder för
att förlänga växternas liv kan man
vidtaga mera genomgripande åtgärder
genom att förändra verksamheten hos
något av växtens organ. Bladskaftet hos
B egonia rex som vanligen dör efter ett
år tillsammans med bladet, kan hindras
från att dö, om bladet användes som
stickling. I detta fall slår det ut
bladknoppar från bladytan, och det förra
bladskaftet förvandlas till en stjälk, som
fortsätter att leva två eller tre år till.
Noggranna undersökningar hava
bevisat, att i sådana fall skaftet undergår en
genomgripande förändring till sin inre
struktur, så att det bättre anpassas för
sitt nya ändamål. Så bli till exempel
sav-kärlen betydligt utvidgade. På samma
sätt kan man bibehålla livet hos en
blomstjälk som vanligen dör snart. Det är i
många fall konstaterat att en
blomsamlings död fördröj es genom att
gallbildan-de insekter tagit sitt bo i den. Detta
kan iakttagas på en del ekar sjom blivit
anstuckna av gallsteklar.

Fruktodlare kunna förlänga livet på
sina träd på följande sätt:

En kortlivad varietet inympas på en
långlivad, vilket tillförsäkrar den
överflyttade ympkvisten längre liv.
Stundom kan man dock iakttaga motsatsen,
d. v. s. att det ympade trädets livslängd
ökas genom ympkvisten.

.-"^>¥" **

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free