- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
131

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vetenskapen och Livet

MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET

Redigerat och illustrerat för alla
Utgivare: Fil. Kand. Edvin Thall - Förlag: Hugo Gebers Förlag

Eftertryck av text och illustrationer forbjudes
Copyright by Thall &* Carlsson 1921

Årg. VI N:r 3

Maj-Juni 1921

Serie N:r 30

FLYTANDE GASER
OCH DERAS ANVÄNDNING I INDUSTRIEN

Av S. GENTIL

Sedan ett trettiotal år tillbaka hava
flytande gaser fått allt större
användning inom industrien, och de
framställas därför numera fabriksmässigt
Vanligen bevarar man dem på
stålcylindrar för att lättare kunna försända
dem till förbrukningsplatsen. För att
tömma ut gasen ur behållarna behöver
man blott vrida på en kran.

Den första gas som fick industriell
användning var kolsyran, vilken
förtätades av Faraday 1823 vid noll grader
och under 36 atmosfärers tryck.
Senare framställde Thilorier den i större
mängp! i sin klassiska apparat, som
bestod av en cylindrisk blypanna av 6 till
7 liters rymd täckt med ett kopparlock
och vridbart upphängd på en järn fot.
Ett rör med två kranar förenar
generatorn med ett blykärl inneslutet i en
kopparcylinder med järnband. För att
framställa kolsyran inför man i
generatorn 1.800 gram natriumbikarbonat, 4,5
liter vatten av omkring 35 graders
temperatur samt en kopparcylinder
innehållande ett kilo koncentrerad svavelsyra,
varpå man sluter till och låter pannan
svänga kring sin axel. Svavelsyran
rinner ut och verkar på bikarbonatet. Efter
tio minuter öppnar man kranarna, och
tack vare temperaturskillnaden mellan
apparatens båda delar destillerar
kolsyran över i förlaget. Genom att
upprepa samma operation fem eller sex

gånger kan man samla två liter
flytande kolsyra.

Men Thiloriers metod var för kostsam
för att kunna tillämpas i större skala.
Fabrikationen av flytande kolsyra i stort
började icke förrän 1878 och fick sitt
egentliga uppsving först 1884, då en del
patent blevo allmän egendom. Några
siffror äro nog för att visa denna
produkts växande industriella användning.
År 1889 utsändes endast ett tusental
kilo kolsyra från de europeiska
fabrikerna men 191.0 hade produktionen
uppgått till 34 millioner kilo, varav
Tyskland levererade 31,5 millioner, sålunda
över 92 procent av totalsumman.

Numera använder man nästan
uteslutande den från koksugnarna kommande
gasen för att framställa kolsyran. Vid
ett tryck av femtio till sextio atmosfärer
förvandlas kolsyran till en substans lika
lättflytande som vatten; man renar den
och fyller den på stålcylindrar som tåla
ett tryck av 250 atmosfärer.

Som utgångsmaterial bör man taga
koks av bästa kvalitet för att erhålla en
ren produkt. I härden under
ångpannorna förenas koksen med luftens syre
och ger upphov till kolsyra. De råa
gaserna som bildas vid förbränningen
innehålla: 17 till 18 % kolsyra, 3 till 4
procent syre, 79 procent kväve.

Vid tvättningen upplösas alla
askbeståndsdelar som gaserna dragit med sig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free