- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
138

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138

VETENSKAPEN OCH LIVET

SKÄRNING AV JÄRNBALKAR MED SYRGASBLÄSTKRN

beröring med huden bildas det mellan
överhuden och den flytande luften ett
tunnt ånglager som hindrar beröringen,
vilken annars ovillkorligen skulle
förstöra vävnaderna och åstadkomma ett
kraftigt brännsår. Men man får icke
vara oförsiktig och glömma fingret kvar
för länge i vätskan, ty endast en
felberäkning på några sekunder skulle kunna
förvandla det till ett orörligt, gulaktigt
föremål som kunde springa sönder i
bitar för ett hammarslag.

Låt oss nu se vartill flytande luft
användes och börja med skärningen av
metaller. Medels acetylenblästern har
man nått särdeles tillfredsställande
resultat. Acetylenen bevaras upplöst i

aceton i en behållare och det
komprimerade syret i en
annan, varifrån båda ledas till
blästern.

Med blästerlågan skärman
lätt axlar av 70 mm:s
tjocklek och pansarplåt av 6 till 7
centimeters tjocklek.

Syrgasblästern har även
varit till nytta vid
framställning av konstnärliga föremål
av drivet eller smitt järn.
Smidesarbetet underlättas
framför allt därigenom att
man slipper hopsvetsa fina
och tunna delar i ässjan,
vilket är ett synnerligen svårt
arbete.

Låt oss också påminna om
att flytande syre användes
vid framställning av
konstgjorda rubiner, såsom vi
omtalat i Vetenskapen och Livet
n:r 1 1914, sidan 47.

Fabrikationerna av.
flytande luft lämnar emellertid
icke blott syre och kväve för
industrien; genom att leda
framställningen på lämpligt
sätt kan man också som
biprodukt erhålla neon, en av
dessa sällsynta gaser som
Ramsay upptäckte i
jordatmosfären och som besitta
egendomliga elektriska
egenskaper. Claude kom också
på den idén att använda dem för
belysning. Han införde neon i plucker-rör
d. v. s. rör, i vilka gasen göres
lysande genom att en elektrisk ström
får passera densamma, och han
lyckades därigenom få fram ett
egendomligt ljus, som kunde användas för
ståtliga dekorativa effekter och som
dessutom var mycket billigt, ty enligt
uppfinnarens beräkning förbrukades
blott en halv_watt pr normalljus.

Neon och helium förtätas icke så lätt
som de övriga gaserna i atmosfären.
Claude lyckades framställa dem
industriellt i nästan rent tillstånd och i
tillräckliga mängder. Ehuru neon ingår i
atmosfären i så ringa mängd som en del på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free