Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
VETENSKAPEN OCH LIVET
andra områden, varjämte de sjuka
isolerades i särskilda läger. Härigenom
räddades Ugandas befolkning från
undergång och en tydlig förändring till
det bättre inträdde.
Blodparasiter liknande den som
framkallar sömnsjukan känner man numera
från en mängd olika djur. I sina
ursprungliga värdar leva dessa
emellertid utan
att göra någon
skada. Detta
låter förvånande,
men vi måste
komma ihåg, att
dessa små
varelsers väl
avhänger av
värddjurets. Dör
detta, så är det
även ute med
dem, ty de ha
inga sporer eller
andra särskilda [-spridningsformer-]
{+spridningsfor-
mer+} medels
vilka de kunna
rädda sig över
på andra djur. Det är först när
människan kommer i beröring med
trypanoso-man, som sömnsjukan uppstår.
Vi kunna ej här i detalj gå in på alla
de undersökningar, som av såväl
engelska som tyska och amerikanska läkare
och entomologer utförts över alla
möjliga sidor av tsetseflugans biologi, dess
talrikhet i olika trakter och vid olika
årstider m. m.
Det återstår nu att se vilka praktiska
resultat man hittills nått. Att utrota
aix-tilopen skulle bli mycket svårt, ty den
håller till i de milsvida papyrusträsken,
där den är omöjlig att komma åt.
Däremot är det mycket som talar för att
tsetseflugan kan, om icke helt utrotas,
så dock hållas så pass mycket i schack,
att den blir praktiskt taget ofarlig. Det
är nämligen långt ifrån, att varje fluga
KONSTGJORD KLÄCKNINGSPLATS, DÄR FLUGAN
LOCKAS ATT LÄGQA SINA LARVER. MAN SER
BENEN AV TVÅ SVARTA FLUGJäÖARE SOM
LIGGANDE PÅ MAGEN SAMLA I$\ PUPPORNA
får tillfälle att suga blod från antilopen
och alla antiloper ha ej parasiten i
blodet. Därför är det tillräckligt, om man
lyckas hålla flugornas numerär nere.
Kan detta verkligen låta sig göras? Det
förefaller så, ty man har funnit att
flugorna, vilka föda levande ungar -
fullvuxna larver, som i moderns kropp
genomgått hela sin
utveckling-äro
synnerligen
nogräknade vid
valet av de
lokaler, där
larverna placeras, för
att omedelbart
borra sig ned i
jorden och
förpuppas. Pupporna hittas
alltid nära
stranden i rätt torr
sand på väl
beskuggade platser. Carpenter
kom då på den
tanken att ställa
till flugans
disposition idealplatser, som fyllde alla hennes krav
på nutida bekvämligheter för
avkomman, pylika- lokaler visade sig lätta
att åstadkomma; man byggde ett
lågt, sluttande tak omkring 4X1,2 m.,
klätt méd gräs och klängväxter, och
under tak^t strödde man ett tunnt lager av
kvistar och löv. Inga väggar voro
behövliga, enär god ventilation var
nödvändig. Var åttonde eller var
tionde dag uppsamlas pupporna av
infödingarna.
För närvarande utf öres Carpenters
ex-perimerit - vilka blevo avbrutna av
kriget och först år 1919 kunnat
återupptagas – i stor skala och ha hittills gjort
mycket lovande resultat. Lyckas de, så
har derj vetenskapliga utforskningen av
tropikernas sjukdomar lagt ännu en
seger till alla föregående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
