- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
157

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAUTSCHUK OCH DESS FRAMSTÄLLNING.

157

transporterna. Man måste
finna kautschuk, på närmare håll,
och man vände sig till Mexiko
och Afrika samt till Indiens
ofantliga ficus-skogar. Men
man hade också sökt odla
kautschuk på mera lätt
tillgängliga orter, och det lyckades
1876 den engelska
trädgårdsmästaren Wickham att föra
med sig livskraftiga
Hevea-frön från en resa "i Brasilien;
sedan fröna uppdragits sattes
plantorna på Ceylon, där de
finnas kvar än i dag och
fortfarande lämna riklig skörd.
Detta var början till kautschuk- infödingar
plantagerna, vilka fingo sitt
stora uppsving genom Curtis

KONGO TORKA KAUTSCHUKEN
SALL



upptäckt ^ 1890 beträffande sättet att ur
snitten få största möjliga
mjölkavsönd-ring genom retning. För närvarande
ligga cirka 70.000 hektar land odlade
med kautschukträd, nästan uteslutande
Hevea. I runt tal torde 100 millioner
pund vara nedlagda på dessa plantager
och därav torde 90 millioner vara av
engelskt ursprung. Över hälften av
kautschukplantagerna ligga också inom
de engelska kolonierna och största delen
av den andra hälften i nederländska
Indien.

Som ovan sades erhålles kautschuk ur
trädens mjölksaft. Kautschukindustri-

KAUTSCHUKEN KOAGULERAS MEDELS
RÖKNINGSMETODEN I BRASILIEN

en har icke blivit maskinmässig, utan
tappningen sker alltjämt för hand. I
Brasilien använder man en särskilt
konstruerad yxa, som kallas Machadino,
med vilken man gör hugget i trädets
bark. Ovanför och nedanför snittet
vi-kes barken åt sidan och man hänger
genast en liten bägare under såret. I
denna samlas den neddroppande saften.
En man har ett visst antal träd att
övervaka och dagligen avhämta mjölken,
som föres till platsen för bearbetningen.
Tappningarna göras snett över
varandra så högt en man utan besvär kan
nå. När ena sidan av trädet blivit fullt
med tappningshål, börjar man
på motsatta sidan. Efter ett
år har den första snittserien
åter växt ihop och kan efter
två eller tre år åter öppnas,
varvid den lämnar en fullgod
mjölksaft på nytt utan att
trädet lider den minsta skada.
Man använder emellertid
även andra metoder för att
framkalla mjölksaften. Så
skär man på Castilloa
mexi-cana ett V-formigt snitt med
åt sidorna gående mindre
skåror så att saften flyter ned
i V-et, I Ficus indica gör
man ett kilsnitt, som snart
fylles av en mycket seg och
lätt koagulerande mjölksaft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1921/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free