- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
165

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PERPETUUM MOBILE

165

lare på fyra fötter innehållande 2 liter
sprit. På ena ändan finns en liten lampa
och lågan från denna värmer upp en
ihålig dubbelkägla, såsom synes av
figuren. Dubbelkäglan står genom ett rör
i förening med en annan dubbelkägla
som är lika stor. Det hela utgör en
sorts våg, som svänger kring
mittpunkten. Från vågarmen till höger utgår
en kedja fastsittande i ett stort hjul, som
drar minutvisaren, vilken samtidigt
utgör urtavla för timvisaren. Denna
drives fram av stift på tavlan. Urverket
innehåller sålunda varken kugghjul eller
fjädrar.

Apparaten arbetar på följande sätt.
Behållaren ovanför spritlampan värmes
upp av lågan och efter 5 sekunder
flyttar den sig hastigt uppåt till dess att
behållaren på högra sidan slår emot stödet,
som är anbragt på spritreservoaren. Vid
denna rörelse drar kedjan till vänster
upp ett lock som täcker över lågan, så
att behållaren åter kan avkylas.
Kedjan till höger har samtidigt rört spärren
och flyttat fram visaren tio sekunder.
Efter ytterligare fem sekunder faller
den nu avkylda behållaren tillbaka ned
mot lågan, från * vilken locket samtidigt
avtages. Efter fem sekunder har den
ånyo blivit upphettad och stiger
uppåt, varefter samma följd upprepas på
nytt. Visaren på uret flyttas fram
varje gång den vänstra behållaren
sänker sig ned, d. v. s. var tionde sekund.

Uppfinnaren hemlighåller hur denna

apparat är inrättad, men sannolikt
använder han sig av principen för
Franklins ångkula. På fig. 9 se vi hur en
sådan är inrättad. De båda glaskulorna
A och B äro förenade med ett glasrör
och fyllda till en del med sprit. Luften
har utdrivits genom kokning, innan
kulorna smältes till. Minsta olikhet mellan
kulornas temperatur åstadkommer en
olikhet i tryck eller rättare sagt i
spänningen hos alkoholångorna ovanför
vätskan. Detta har till följd att ångor gå
över från den varma kulan till den kalla
och förtätas där. Tack vare
upphettningen från spritlampan inträffar
samma fenomen i den nyss beskrivna
apparaten, och spriten, som destillerar
över i den kalla kulan, gör att denna
till följd av tyngden, sjunker ned.
Genom att skjuta på tyngden, som synes
på vågens vänstra arm kan man
reglera den spritmängd som måste gå
över för att den andra armen skall
sänka sig, och på det sättet bestämma
tiden mellan varje svängning.

De nyss beskrivna apparaterna äga
emellertid som vi sade endast
kuriositets-intresse. De moderna anordningarna
för automatisk uppdragning av ur ha
alla tagit elektriciteten till hjälp. Vi
skola i en följande artikel beskriva
några av dessa anordningar, vilka mycket
nära stå i samband med distributionen
av normaltid från en gemensam
tids-central.

EN FÅGEL SOM BYGGER EN ÄGGKLÄCKNINGSAPPARAT.

En i Australien och på Nya Zeeland
förekommande fågel, Talegallas, är
ett egendomligt exempel på ett djur,
som använder sig av artificiell
äggkläck-ning. Den bygger nämligen ett slags
kläckningsapparat, som bespar den en
stor del av ruvnings ti den, som andra
fåglar få underkasta sig. Med sina
starka fötter skrapar den ihop en massa
vissna löv och andra förmultnande
växtdelar till en hög och i denna lägger
honan sina ägg i en prydlig cirkel. De

förmultnande växterna åstadkomma
snart en behaglig värme för äggens
utveckling. Under tiden besöker hanen
då och då komposthögen för att reglera
temperaturen, och då tiden är inne för
ungarnas utkläckning hjälper han dem
att frigöra sig från de förmultnande
massorna, vari äggen ligga. Men han
tillåter icke ungarna att lämna sitt
varma tillhåll förrän de fått sin
fjäderbeklädnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free