- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
188

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

VETENSKAPEN OCH LIVET

De viktigaste betingelserna för att en
uppmätning med planimetern skall bli
noggrann är följande:

Trissans axeltappar måste vila i
fullkomligt jämna lager, så att friktionen
blir så liten som möjligt och det hela lätt
rörligt. Trissans axel måste alltid
vårdas med den noggrannaste omsorg.
Man måste ovillkorligen skydda den för
onormala tryck, som skulle minska
instrumentets precision. Vidare måste en
planimeter alltid placeras så, att
gränslinjerna på figuren som skall uppmätas
icke ligga för nära baslinjen och icke
heller parallellt med denna.

strumentet i detta läge följande
baslinjen till den punkt, där operationen skall
börja.

Slutligen får man icke låta trissan
rulla över ett skrovligt papper eller på
en vågig eller ojämnt fernissad yta.

Varje planimeter består av ett visst
antal organ, som nästan undantagslöst
äro lika i alla system. De äro:

MORINS MODIFIERADE AMSLER-PIvANIMETER, SOM ANVÄNDES FÖR ATT UPPMÄTA
DIAGRAM ÖVER MOTORERS ARBETSFÖRMÅGA

På dessa modeller, med vilka man kan utföra alla planimeteriska mätningar, finns en särskild anordning
för att utan beräkning bestämma medélordinatan på diagram uppsatta med Watts indikator. Denna
anordning består av två spetsar, vilkas variabla avstånd kan regleras efter diagrammets längd. Sedan
detta gjorts ger avläsningens resultat multiplicerat med 0.06 längden på medélordinatan, varur man
deducerar fram motorns arbetsförmåga.

Kartorna, på vilka man mäter, måste
vara omsorgsfullt rengjorda, ty
främmande föremål nöta på rännorna i
trissans kant och förminska
uppmätningarnas noggrannhet.

Man måste också placera spetsen exakt
mitt i den figur, som skall uppmätas
och polen så, att den befinner sig i
trissans förlängda vertikalplan.

Om man använder en rullplanimeter
sätter man den rörliga stången och
vagnen i rät vinkel. Man för sedan in-

Den rörliga stången, som är av
mässing och ihålig och fyrkantig i
genomskärning, spetsen med handtag och stöd,
trissan, skalan, med nonie, konstanten
för det fall att polen ligger inuti
figuren, som skall uppmätas,
indikatortavlan, samt kontrollinjalen.

Kompensationsplanimetrarna, som
kommit mer och mer till användning i
stället för de enkla polarapparaterna,
skilja sig från dessa’ genom sin
polar-arm, som kan placeras omväxlande till

MORINS KOMPENSATIONSPLANIMETER

Polarmen är förbunden med apparaten medels en kulled och man kan därför följa ytans kontur första
gången med högra polen, varigenom man kompenserar det fel, som möjligen kan uppstå genom att

trissans axel har ett onormalt läge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free