- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
195

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vetenskapen och Livet

MAGASIN FÖR V ET EN SKAPARNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA

Redigerat och illustrerat för alla
Utgivare: Fil. Kand. Edvin Thall - Förlag: Hugo Gebers Förlag

Eftertryck av text och illustrationer förbjudes
Copyright by Thåll &* Carlsson 1921

Årg. VI N:r 4

Juli-Augusti 1921

Serie N:r 31

GIFTERNA I VÅRA FÖDOÄMNEN

Av EMIL KOHN-ABREST
FIL. DR. DIREKTÖR FÖR TOXIKOLOGISKA LABORATORIET I PARIS

I en föregående artikel, som var
införd i Vetenskapen och Livet Nr 4,
augusti 1919, sökte jag påvisa några
föreningspunkter mellan toxikologien
och den industriella hygienen; jag
angav också hur man genom vissa
kemiska reaktioner kan bestämma luftens
renhet i verkstäder till förebyggande av
olycksfall och yrkesförgiftningar.

Här skall jag varna läsaren för de
risker man löper.. . när man äter.

För att bestämma ett födoämnes
värde måste man kunna kemi, biologi och
matematik. Födoämnes-matematiken har
blivit ett slags speciell matematik, med
vilken man räknar ut
värme-ekvivalen-,ten och arbetsutbytet för en rationell
näring. Men sådana bestämningar fordra
toxikologiska kunskaper, och det är om
dem jag här ämnar tala.

För att ett födoämne skall vara
normalt, d. v. s. lämpa sig för vår organism’,
får det bland annat icke kvarlämna
några skadliga eller onyttiga
beståndsdelar i vår kropp. Födoämnet bör
följaktligen icke innehålla några andra
kemiska element än dem som uppbygga
människokroppen.

En berömd fransk kemist, Gabriel
Bertrand, har beräknat, att en människa
som väger till exempel hundra kilo
består av följande kemiska ämnen i nedan
nämnda proportioner:

Kg. Gr.

Syre .........___.62 810

Kol.............. 19 370

Väte ............ 9 310

Kväve.......... 5 148

Kalcium ......... 1 380,

Svavel .......... o 640

Fosfor.......... o 630

Natrium ......... o 260

Kalium .......... o 220

Klor ............ o 180

Magnesium ...... o 040- eller 1/2.500

Fluor........... o 007 eller 1/16.000

Järn ............ o 005 eller 1/20.000

Med hjälp av dessa siffror är det lätt
att med vanlig regula de tri beräkna hur
en "lättvikt" är sammansatt.

Största delen av syret och vätet äro i
kroppen förenade till vatten; därför
finns det i kroppsmassan hos en
människa på hundra kilo 60 kilo eller liter
vatten (bildat av 6,67 kg. väte och 53,33
kg. syre). Om man sålunda torkade in
oss skulle 60 °/o av oas gå bort i
ångform, och återstoden skulle bli vad som
finns fast i oss och detsamma som firrns
kvar av Faraonerna, vilka i våra dagar
äro förtorkade mumier.

Den övriga delen av vätet och syret äro
i kroppen förenade med kväve och kol
för att bilda den organiska substansen
i muskler, vävnader, kött, hud, fett, kärl
och ben. I blodet finns det dessutom
järn, som är den aktiva beståndsdelen
i de röda blodkropparna (hemoglobin).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1921/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free