- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
210

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

VETENSKAPEN OCH LIVET

delar och nackdelar. De fylla, kan man
säga, två olika behov.

Ballongerna kunna uppnå ansenliga
höjder; en sådan som släpptes upp från
geofysiska observatoriet i Pavia steg till
35.000 meters höjd. Man kan med dem
taga luftprov samt samla ytterst
intressanta uppgifter över vinden och
lufttrycket på de stora höjderna, men de
lämpa sig icke för iakttagelser under en
längre tid på en bestämd höjd.

Drakarna däremot bibehålla en relativ
stadighet i atmosfären, så att de kunna
användas för undersökningar i en viss
punkt. Ballongen har en ojämn bana
som man icke alltid kan följa, medan den
orörliga draken däremot gör det möjligt
att bestämma den exakta tidpunkten och
det exakta läget i rymden för ett
fenomen,, som upptecknats av instrumenten.
Den kan däremot icke stiga till en höjd
jämförbar med ballongens, och den
största höjd den hittills lyckats uppnå är
7.265 meter.

Ballongerna äro av olika typ. Före

MARVINS DRAKE) SOM SÄRSKILT
ANVÄNDES I FÖRENTA STATERNA

Vid Mount Weather hava apparater av denna typ
lyft registreringsinstrumenten till 7.265 meters höjd.

UPPSLÄPPNING AV EN BALLONG VID EN
METEOROLOGISK STATION

Ballongens höjdläge under uppstigningen bestämmes
med teodoliten.

Hermittes och Besangons försök
använde överste Charles Renard ballonger av
japanskt papper. Men dessa hade endast
obetydlig lyftkraft och förmådde icke
föra med sig verkliga
registreringsinstrument.

Hermittes och Besancpns första
ballonger voro av guldslagarehinna, senare
av siden. De liknade de stora
klotformi-ga ballongerna däri att de voro försedda
med ett öppet bihang, så att gasens tryck
i det inre kunde hålla jämvikt med det
yttre trycket. Därigenom kunde
ballongerna stiga mycket högt utan risk att
spricka, och de sjönko långsamt med
sina instrument, när det icke längre fanns
tillräckligt med gas eller väte kvar i
dem för att hålla dem uppe i luften.

Ballonger av denna typ av
guldslagarehinna, siden eller fernissat papper
användes länge vid de meteorologiska
observationerna, och på en del håll använder
man dem fortfarande. De kunna
numera nå upp till 11.000 å 13.000 meters

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1921/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free