- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
230

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

VETENSKAPEN OCH LIVET

föring genom en vätska på här avsett
sätt. Apparaten som han använde
återgives i fig. i och är hämtad ur
Annal-es de Physique et Chimie: en
orgelpipa P, nedsänkt i vatten, genomlöpes
av en vattenström, som
kom-, mer från en ledning tt. En
pump, som icke återgives å

FIG. 2. -t- SCHEMA ÖVER PRO-

FESSOR CAMICHELS SYNKRON-.

MOTOR

a, vattenfyllt rör; b, vattenbehållare;
c, automatisk ventil; d, kolvmotor.

figuren, suger vattnet från kärlet A
genom ledningen rr och för det tillbaka
genom AB till reservoaren B, som
innehåller komprimerad luft och som har
till ändamål att reglera trycket.

Wertheim anger i sin avhandling
vilka försiktighetsmått man måste vidtaga
för att vibrationerna skola komma till
stånd, särskilt nödvändigheten av att
taga bort varje spår av luft ur röret.
Detta har bekräftats vid alla senare
försök och är en särdeles viktig detalj.
Wertheim, som utan tvivel var
hypnotiserad av det speciella mål han
fullföljde för sina optiska forskningar,
förmådde icke se hela räckvidden av sina
undersökningar. Professor Camichel
utarbetade däremot i samarbete med
Eydoux och Gariel flera
metoder att få vattnet att
vibrera i ledningen, särskilt
en roterande kran och en
automatisk ventil (vars
beskrivning här skulle föra
oss för långt) samt en
synkron motor driven av
vattenvibrationerna, d. v. s. den
gick tack vare
tryckväxlingarna hos vattnet i
ledningen. Motorn, av vilken en
schematisk bild återgives i fig. 2, består
helt enkelt av en kolv som driver en
vevstake.

Men Camichels maskin var icke mer
än en laboratorieapparat, då en ung
ingeniör. Georg Constantinesco, som
arbetat på detta problem sedan 1914,

framlade inför Royal Society i London
och andra vetenskapliga sällskap
industriella metoder och apparater för
energiens överföring på avstånd medels
vattenvibrationer, som han till en
början utarbetat med Walter Haddons
hjälp,och sedan med stöd av ett
mäktigt engelskt bolag.

Ehuru det nya systemet
till synes liknar den
hydrauliska kraftöverföringen
skil– jer det sig radikalt från
den-c, na till sin princip. Den
hydrauliska transmissionen
karaktäriseras nämligen av en
kontinuerlig vätskeström, me-

dan vid vågtransmissionen ingen ström
kommer ifråga. I det senare fallet
os-cillerar nämligen vätskan fram och
tillbaka å ömse sidor om ett
jämviktsläge, icke som en elastisk vevstake som
omväxlande förlänges och förkortas
utan som en stel stång försatt i en
fram- och återgående rörelse med lika
amplitud på ömse sidor om sitt
viloläge. Systemet använder sig sålunda
av elasticiteten hos miljön, genom
vilken energien framskrider (1). Miljöns
partiklar förflytta sig icke; de befinna
sig endast i svängning. Energien
överföres medels periodiska växlingar i
trycket och volymen, vilka framkalla
longitudinala svängningar i
vätskepelaren, d. v. s. riktade vågor. Man har så-

FIG. 3. - I en vätskepelare åstadkommer kolvens fram- och
återgående rörelse en följd av förtätningar (svart) skilda åt genom
större områden med mindre tryck (ljusare). Varje förtätningszon
fortskrider framför kolven längs vätskepelaren så att i varje punkt
av denna trycket varierar på ett sätt som kan återgivas med
sinus-kurvan O X jämförlig med en serie vågor.

(1) De fasta eller flytande förbindelser, som man
hittills har använt vid hydrauliska transmissioner
betraktas som om de förflyttade sig "en bloc" och
såsom praktiskt osammantryckbara och otänjbara.
Men pelare av fasta kroppar och vätskor äro
elastiska och deras elasticitet kan användas för att
överföra energi genom svängningsrörelse hos
materiepartiklarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free