- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
249

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRÄKOLNINGÉNS PRODUKTER

249

också upphettas innan det insläppes
i retorterna.

Fordom upphettades ugnarna
enbart med vanliga eldstäder för kol
med tillsats av sågspån.

Varje ugn hade sin eldstad eller
samma eldstad upphettade två eller
tre ugnar samtidigt; varje ugn stod
i förening med en särskild
konden-sor, och man reglerade
upphettningen genom att iakttaga färgen och
flytbarheten hos de utrinnande
produkterna.

Numera använder man
gasupphettning, varigenom man kan
åstadkomma bättre reglering med större
ekonomi.

Alla ugnar äro inkopplade på
samma kollektor så att produkternas
tillstånd icke kan tjäna till reglering
av temperaturen.

Ugnarna äro i stället försedda med
pyrometergalvanometrar, och
ugnsskötaren kan reglera temperaturen
så att förkolningen äger rum under
bästa möjliga förhållanden.

För ugnarnas upphettning
bränner man de icke kondenserade
gaserna från destillationen och leder dem
genom en rörledning med ett
vattenlås för att undvika lågans
tillbakaslag. I ett förkolningsverk för 150
famnar trä pr dygn får man 300
kubikmeter restgas i timmen, som kan
användas för förkolningen.
Värmetillskottet för ugnarnas upphettning får man
från gasugnar för trä, sågspån och tjära,
vilkas gas har ett värmevärde av 1.000
till 2.000 kalorier pr kubikmeter.

Rören från ugnarna mynna ut i en
gemensam kollektor. All material är av
koppar eller brons, ty ättiksyran
angriper starkt järn. Själva uttagen vid
ugnarna kunna dock framställas av
gjut-gods, ty syran kondenseras icke där
rören äro mycket varma. Det bildas snart
i dessa rör en skorpa av hårt kol, som
kommer ur tjäran, och rören i närheten
av ugnarna måste därför göras
tillräckligt vida samt övervakas så att de icke
tilltäppas.

I många fabriker kondenseras
ångorna från förkolningen direkt och pyro-

STROBACHS TJÄRAVSKIIJARE
(V3RTIKAI, GENOMSKÄRNING)

Ångorna *och gaserna från destillationsugnarna komma
in genom röret 1 i kopparcylindern AB och passera ett
lager tjära av en meters tjocklek. Gaserna fördelas i
vätskan av en perforerad plåt eller perforerade rör 2
monterade radiellt. Man iakttager processen genom
fönstren 4.

liglinerna omdestilleras, varigenom man
erhåller renare produkter. . Man spar
emellertid bränsle genom att avskilja
tjäran direkt enligt Strobachs metod.

Gaserna från destillationen riktas mot
en tjäravskiljare, i vilken de passeras
under ett lager av tjära (se figuren här
ovan) och avlämnar nästan all tjära
de innehålla.

I Strobachs tjäravskiljare har man
blott ett tjockt lager tjära. Ångorna och
gaserna från ugnarna gå till en
kopparcylinder AB, 1,5 meter i diameter, och
passera ett tjarlager av en meters
tjocklek. Gaserna fördelas genom en
perforerad plåt eller genom radiellt ställda
perforerade rör (2). Man kan följa
operationens fortgång genom glas (4). När
tjäran nått en viss höjd tömmer man ut
en del. Denna tjäravskiljare fordrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free