- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
308

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

VETENSKAPEN OCH LIVET

och i kvantitativt bestämda proportioner.
Av denna anledning bildas överhettad
ånga i praktiskt taget oföränderligt
tryck- och temperaturförhållande. Då
matningspumparna sättas igång nästan
ögonblickligt kunna de regleras med stor
precision efter belastningsförhållandena,
vilka som man väl förstår för en
auto-mobil bliva lika plötsliga som
oregelbundna.

Tiden för pumpmotorns gång beror
tydligen på vagnens ångbehov. Om den
t. ex. går med 40 kilometers hastighet i
timmen på slät mark skall motorn gå
och elden hållas tänd ungefär en
tredjedel av gångtiden. Om vagnen går upp
för en backe med samma hastighet
kommer maskinen att göra av med mera
ånga och lågorna måste brinna hela
tiden. Detta visar fördelen av att driva
motorerna med en självständig motor
med konstant hastighet i stället för att
använda vagnens motor.

Säkerhetsventilen är borttagen och
ersatt med ett smältstycke insatt i
strömledningen till motorn, Om den
automatiska strömbrytaren som kontrollerar
strömmen ifråga icke bryter densamma
då trycket nått sitt maximum, måste
motorn pumpa mot ett växande tryck,
större än det beräknade;
överbelastningen som därvid uppstår gör att blyet i
smältstycket smälter och motorströmmen
öppnas. Pumpmotorns igångsättning och
stannande verkställes av manometern.
Den manövrerar nämligen en liten
strömbrytare, som är inställd på att
öppna motorströmrnen vid ett tryck av
omkring 42 kilo pr kvadratcentimeter
och sluta den när trycket sjunkit till
35 kilo. Rörelsen kommer till stånd
genom en liten elektromagnet monterad på
manometerns baksida samt av en liten
stång som går ut från
Bourdon-mano-meterns spiral. När b rytaren, är sluten
gå vatten- och petroleumpumparna,
bläs-tern och tandningen samtidigt.

En termometer anger ångans
temperatur, som håller sig mellan 315 och 400
grader C. Termometern är försedd med
en elektrisk strömbrytare som
automatiskt sluter sig när ångans temperatur

gått upp till 4270 C. I detta ögonblick
avbrytes bränsletillförseln, till eldstaden.
När strömbrytaren ifråga sluter
strömmen öppnar den medels en
elektromagnet en ventil på en grenledning till
huvudledningen för petroleumtillförseln.
Denna strömbrytare behöver sällan
ingripa när systemet fungerar normalt.

Liksom på de vanliga moderna
vagnarna användes en motor, en elektrisk
generator och ett ackumulatorbatteri.
När ångmaskinen är igång åtgår
dyna-mons hela kraft till att driva
pumpmotorn ; när strömmen till denna är öppen
på grund av att trycket stigit till 42 kilo
brytes strömmen till dynamon
automatiskt så att generatorns strömalstring får
ett värde som lämpar sig för laddning
av vagnens ackumulatorer.

Maskineriet är inmonterat på bakre
delen av underredet så att största
tyngden vilar på bakaxeln. Genom denna
anordning kan man undvara motoraxeln
och universalknuten och vagnen vinner
mycket i mjukhet vid gången.

Sedan man fått upp trycket sättes
vagnen igång framåt och farten regleras
genom att man öppnar registret mer eller
mindre. Läget på kamaxeln, som
reglerar tilloppsventilerna, bestämmes med
en pedal. Samma pedal användes
också för omkastning av rörelseriktningen.

Matningsvattnet i en reservoar på 95
liter räcker till för en sträcka på 160
till 500 kilometer (beroende på
ångåt-gången) tack vare ångans kondensering
i en vanlig kylare placerad framtill på
bilen. Avlopp för ångan finnes högst
upp på kylaren; det i kylaren
kondenserade vattnet rinner tillbaka ned i
behållaren.

Scott och Newcomb hava kört sju
personer i en vagn, som vägde tom 1.300
kg., 2.132 kilometer med 94,630 liter
vatten, d. v. s. omkring 22,7 km. pr liter
vatten. Vagnen kördes med en fart av
mellan 40 och 50 kilometer på olika
slags vägar; petroleumåtgången var i
medeltal 1 liter på 5 kilometer. Vid
slutet av försöket hade temperaturen hos
matningsvattnet i behållaren gått upp till
54 grader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free