- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
312

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSVÄRMEN HOS UNGA DJUR

Professor Leichtentritt vid
universitetet i Hamburg har gjort några
intressanta studier över kroppsvärmen hos
nyfödda djur. Försöken utfördes med
en respifationsa*pparat för syrgas och en
känslig termometer.

Beträffande kycklingar och marsvin
tycktes kroppsvärmen bero av djurets
styrka. Kraftiga djur, vägande mellan
145 och 190 gram, födas i regel med ett
fullt utvecklat system för att reglera
kroppsvärmen. Det visade sig, att de
togo till sig mera syre, när den yttre
temperaturen sjönk, men denna livligare
värmealstring i blodet kan dock icke
fortgå någon längre tid.

När ungarna voro 24 timmar gamla
hade de alla utvecklat sin förmåga att
producera värme, så att de för samma
temperatur använde dubbelt så mycket
s)^re som först. När temperaturen föll
starkt gick ökningen i syre upp ända
till 96 procent och mera.

Tuppkycklingar, som vägde 68 gram
och hade 35 gfåders kroppstemperatur,
bibehöllo denna temperatur tills den
yttre luftens temperatur hade sjunkit till
19 grader; men när termometern visade
14 grader hade deras blodstemperatur
gått ned till 20 grader, utan att detta
dock tycktes bekomma dem illa.

Sparvungar undersöktes dels nakna
och blinda och dels två veckor gamla
och nästan fullfjädrade. T båda fallen
visade det sig att ökningen i
syreupptagningen icke räckte till för att hålla
blodet vid konstant temperatur, när den
yttre temperaturen sjönk från 31 grader
till 18 grader Celsius. Det är tydligt
att regleringssystemet är svagare
utvecklat hos fåglar som bygga nästen än hos

däggdjur och kycklingar. När den yttre
temperaturen sjönk från 18 till 10
grader, d. v. s. en sänkning som ofta kan
inträffa under ruvningstiden, visade
syreåtgången och blodtemperaturen en
avgjord minskning. Men när kattungar
och kycklingar fingo frysa i en sådan
kyla att de föreföllo döda och det var
svårt att få dem till liv igen med
artificiell värme uthärdade sparv- och
trastungar samma temperatur med lätthet.

Hittills har man betraktat denna
ofullständiga värme jämvikt hos fågelungar
som en brist hos naturen, men efter
detta måste man i stället anse den som
ett skyddsmedel. Till och med under
en varm dag är det icke så lätt för
föräldrarna att skaffa föda åt ungarna,
och under vårens många kalla och
regniga dagar är det naturligtvis ännu
svårare, då alla insekter krypa in i sina hål.
När därför föräldrarna nödgas vara
borta länge från ungarna, sjunker
dessas blodstemperatur och deras behov av
föda blir sålunda minskat.

Professor Leichtentritt har visat att
de blinda ungarnas rörelser när de skola
taga emot födan, såsom att de sträcka
på halsen, lyfta upp huvudet och pipa,
är reflexhärmningar av de äldres
rörelser. Först skakar nästet när modern
eller fadern kommer, så hörs
föräldrarnas lock och sa avdämpas ljuset av
skuggan från deras kroppar. Alla
rörelser hos ungarna som motsvara dessa
tre impulser kunna framkallas med
konst om man försiktigt skakar boet,
sedan härmar visslingen och slutligen
skymmer för ljuset. Huruvida ungen
svarar med en stark eller svag reflex
beror på hur pass tom hans mage är.

–"***^*-*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free