Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOCKGJUTNING
331
kunnat, taga upp idén på nytt i patent
av år 1905.
Genom denna metod underlättas högst
väsentligt ringningen. Klockstocken som
är: av metall är nämligen nedsänkt så
mycket att klockan bildar sin egen
motvikt. Därigenom att en ansenlig del av
klockan befinner sig ovanför axeln
minskas utrymmet som klockan behöver för
att svänga och man reducerar också i
hog grad de för klockstapeln så skadliga
skakningarna.
Kläppen balanceras av en motvikt (se
figuren sid. 330) så att den genast efter
slaget mot klockans tjockaste del ryckes
tillbaka från denna. Metallens
svängningar kunna sålunda utan hinder
utbredas i luften. Stocken eller oket är av
prima gjutjärn och fastnitat vid kronan.
Transporten av stora klockor är
alltid en mycket ömtålig sak. Då
gjuterierna icke hava stickspår från järnvägen,
måste man transportera klockorna på
stora vagnar till järnvägsvagnen som
skall föra dem till destinationsorten, där
de lastas på speciella biler och ställas av
vid foten av tornet där de skola hissas
upp. För att draga La Savoyarde från
gjuteriet till järnvägsstationen behövdes
tre hästar och tjugotvå oxar.
Metallen som användes till
klockornas framställning är ett särskilt slags
brons kallad "klockmetaH", bestående
vanligen av 78 delar koppar och 22
delar tenn. Denna legering blir mycket
tunn flytande och bildar en gulgrå metall
med vitt brott och mycket spröd.
Sammansmältningen av legeringen går till
så, att man först nedsmälter kopparn
och sedan tillsätter tennet i portioner
med avskummande av de bildade
oxiderna mellan varje tillsats. Viktigt är
att avpassa mängderna så att godset i
klockan icke blir för sprött, utan
behåller så stor seghet, att det tål kläppens
hårda slag.
De gamla kinesiska instrumenten
"Tamtam" och "Gongong", som hava
en stark på långt håll hörbar ton, bestå
av samma gods som klockorna men äro
på ett mycket skickligt sätt smidda vid
en temperatur under brun rödglödning.
JEAN D’ARC HISSAS UPP I KLOCKTORNET
I KATEDRALEN I ROUEN
Man ser hur den ofantliga klockan med tämligen
stor lätthet kommit upp till den plats där den skall
hänga tack vare en lyftkran placerad i våningen
omedelbart ovanför klocktornet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
