- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
333

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKÄRNING AV M E TA LLER

MED DEN EGENDOMLIGA

REESES SKIVA

Att såga metaller var förr en
mycket arbetsam sak som tog’lång tid.
Tack vare den moderna tekniken kan
man dock numera såga ett stycke järn
eller stål lika lätt som man sågar ett
trästycke av samma dimensioner. I
princip begagnar man sig av samma
medel för båda materialerna, men man
kan använda olika anordningar som gå
mer eller mindre lätt, beroende på
arten av de bitar som skola sågas.

Alla känna till den vanliga
metallsågen, som utgöres av ett stålblad mied
tänder liknande den vanliga träsågens,
men finare. Den manövreras för hand
eller är fäst i en maskin, som ger den
en fram- och återgående rörelse. Ju
finare tänderna äro dess bättre skär
sågen, men dess lättare nötes den också ut.
I allmänhet måste sågen hava en viss
böjlighet för att icke springa av vid
minsta stöt, tänderna skola vara så
hårda som möjligt för att icke nötas
för fort mot metallen. För att giva
bladet dessa till synes oförenliga
egenskaper härdar man det, så att överdelen
förblir mjuk, medan nedre delen med
tänderna blir starkt härdad. Emellertid
gör ett alltför smidigt blad arbetet
besvärligare, och detta är anledningen till
att man numera härdar både ryggen och
tänderna på bladet hårt, men bibehåller
mittenpartiet mjukt. Detta gör sågen
tillräckligt smidig, men också så hård
att den kan skära kraftigt och hastigt.
Tandsågarna användas både i form
av band och cirkelsågar, men det finns
också en sorts tandlös såg som arbetar
med friktion i hetta. Den kom från
Amerika för några år sedan och består
blott av en rund järnskiva, vilken
verkar ungefär som en smärgelskiva. När

den roterar med en hastighet av 250 till
300 varv i minuten skär den ett stycke
som pressas emot densamma på samma
sätt som en vanlig cirkelsåg, men
mycket snabbare. Man kan till och med
skära stålbitar med en mjuk järnskiva,
vars hårdhet sålunda är betydligt
mindre än stålets. Man använder den för
att skära metallen medan den ännu är
röd, t. ex. för att av jämna rälsändarna,
när de komma ur valsverket. När de
beröra den roterande skivan bildas ett
rikt gnistregn, och det behövs blott
några minuter för att utföra sågningen.
Sågskivan nötes dock ganska fort.

Det finns också en annan anordning
som skär genom smältning. Det är den
s. k. Reeses skiva, en egendomlig
apparat som fått namn efter sin uppfinnare,
amerikanaren Reese. Den liknar den.
föregående, men har mycket större
rotationshastighet, och skärningen äger
rum på ett vid första anblicken nästan
otroligt sätt, ty det förefaller som om
skivan icke berörde biten som skares.
De första försöken kunna
sammanfattas sålunda: skivan av järn eller stål, 5
till 10 millimeter tjock, roterade med
en hastighet av 2.300 varv i minuten,
vilket ger åt omkretsen, när diametern
är 1.006 meter, en tangentiell hastighet
på 7.000 meter i minuten, Biten som
skulle skäras och som placerades mitt
emot skivan på ett avstånd av omkring
3 millimeter var likaledes försatt i
rotation omkring en axel parallell med
skivans, men med mycket mindre
hastighet, omkring 200 varv i minuten, och
i samma riktning som skivan. Men den
kan också hållas stilla, i synnerhet när
man har plattjärn, T-järn, etc, ty
rotationen har endast till ändamål att un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free