Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
VETENSKAPEN OCH LIVET
lar för bäraren av ögonglasen
den olägenheten, att han
misstager sig om den riktning, i
vilken föremål befinna sig från
honom. Den är emellertid så
att säga en oskiljaktig följd av
glasens egenskap av att
över-frän vänster: bikonvex, plänkonvex, huvud vara bilddanande och
fig. i.
KONKAVKONVEX, BIKONKAV, PLANKONKAV
KONVEXKONKAV LINS
OCH
komma i fråga för att åstadkomma en
förstoring av de sedda föremålens bilder
och framförallt för att samtidigt med
förstoringen möjliggöra binokulärseende
och bibehållandet av ett
tillfredsställande arbetsavstånd.
De linser, som mestadels användas till
. ögonglasen, äro sfäriska. Hittills ha de
vanligen använts i form av bikonkava
och bikonvexa samt
plankonkava och
plan-konvexa glas, men
numera får användandet
av konkavkonvexa och
konvexkonkava glas,
med ett gemensamt
namn kallade
genom-böjda glas, en allt
större utsträckning (fig.
i). För korrektionen
av astigmatism
användas glas med
cylindriska och numera i allt större
utsträckning även med toriska ytor. Med en
torisk yta menar man en yta som
uppstår, då en cirkel rör sig kring en i dess
plan liggande rät linje, och denna yta
har två huvudkrökningar, den ena
motsvarande cirkelns avstånd från den
ifrågavarande räta linjen den andra
motsvarande dess radie (fig. 2). Slutligen har
man även numera börj-at införa asfäriska
rotationsytor i ögonglastekniken. En as
fä-risk yta kan tänkas uppkommen ur en
sfärisk genom påläggning av glas (fig. 3).
Av de optiska olägenheter, som
vidlåda ögonglasen, må först nämnas den
prismatiska effekten, vilken består däri,
att glasen i sin periferi utöva samma
verkan på ljusstrålarna som ett prisma
och sålunda giva dem en avvikande
riktning. Den prismatiska effekten vål-
FIG. 2. T, ELEMENT AV DEN
TORISKA YTA, SOM UPPSTÅR, DÄ
CIRKELN C RÖR SIG KRING
LINJEN A B
kan därföre ej med optiska
hjälpmedel avlägsnas. En
annan optisk olägenhet, som ej heller med
tekniska hjälpmedel kan avskaffas, är
distorsionen, den egenheten hos glasen,
att de äro olika starkt förstorande i
centrum och i periferien. Detta gör, att
bäraxen av glasen ser räta linjer krökta,
vilket till en början kan komma att
besvära honom rätt mycket. Ej heller
denna olägenhet kan emellertid med
tekniska hjälpmedel
undvikas.
En optisk olägenhet,
som med särskilda
anordningar kan
undvikas, är däremot den
astigmatism vid sned
incidens, som uppstår,
då man ser snett
genom ett
korrektionsglas. Denna astigma-.
tism kan vid högre
styrkor hos glasen
bliva ganska besvärande och verkar i
riktning av en inskränkning av den klara
delen av synfältet. En följd härav är, att
glasens bärare, då han önskar fixera åt
sidan liggande föremål, måste vrida
huvudet i stället för att kunna nöja sig med
att blicka åt sidan. Undanrödjandet av
denna olägenhet utgjorde ett problem,
vars lösning länge sysselsatte optikens
målsmän och av dem även bragts till
stånd. Svårigheten vid lösningen av
detta problem låg i finnandet av den punkt,
för vilken astigmatismen
vid snett infall för
ögon-linserna skulle
korrigeras, och problemet kunde
lösas, först sedan man
funnit, att denna punkt
är ögats vridningspunkt.
Ifrågavarande asjtigma- asfärisk yta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
