- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
339

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE MODERNA, ÖGONGLASEN

339

tism kan bringas att försvinna genom
användandet av genomböjda
(konkavkon-vexa och konvexkonkava) linser av en
viss "genomböjning", med vilket uttryck
man betecknar värdet av den ena ytans
krökning. Värdet av den för astigmatis-










15
?











5








Vd/itr.–°M’ -to -f ±o +5dptr

FIG. 4. - OSTWAI/TS OCH WOIylyASTONS
KURVOR FÖR GENOMBÖJNINGEN

mens upphävande erforderliga
genomböjningen varierar med glasets styrka och
vridningspunktns avstånd från glaset,
och kan uträknas ur ett trigonometriskt
uttryck, som leder till en ekvation av
andra graden. En sådan har tvenne rötter,
vadan det för varje styrka hos glaset
vid ett bestämt avstånd från
vridnings-punkten alltid finnes tvenne olika
värden för genomböjningen. Dessa värden
kunna framställas av en kurva, i det att
man i ett rätvinkligt koordinatsystem
avsätter glasens brytkraft som abskissa
och motsvarande värden for
genomböjningen som ordinata. Den erhållna
kurvan åskådliggör då värdena för de
olika fallen, fig. 4. Denna kurva har som
av fig. ses tvenne grenar, en övre och
en nedre, och dessa hava efter tvenne
om lösningen av detta problem
förtjänta forskare kallats Ostwalts och
Wol-lastons kurvor. Av dessa omfattar den
förra de lägre, den senare de högre
värdena, och av dem har den förra av
praktiska skäl - svårigheten av att giva
glasen en alltför stark genomböjning -
fått den största praktiska användningen.
Glas för vilka astigmatismen vid snett
infall enligt nu angivna grunder
bortskaffats, kallas i marknaden punktuellt

avbildande glas och de* tillverkas av flere
olika fabriker. De äldsta äro de av
den bekanta firman C. Zeiss i Jena
tillverkade "punktalglasen"; andra firmors
glas gå under namn av "rektavist",
"iso-krystar" o. s. v. De punktuellt
avbildande glasen hava, särskilt då det gäller
större styrkor hos glasen, en ganska stor
betydelse för alla, som behöva ett stort
blickfält. Verkan av de punktuellt
avbildande glasen framgår av fig. 5.

Då de punktuellt avbildände glasen
ställa sig ganska dyrbara, i det att för
varje styrka hos glaset fordras olika
genomböjning, har man sökt att
nedbringa kostnaderna genom att för flere olika
närliggande styrkor slipa glas med
samma genomböjning. Av sådana glas
tillverkas olika typer, såsom "periskopiska"
glas där genomböjningens dioptriska
värde alltid är ± 1,5 dptr., och
"menisk-glas", där genomböjningens dioptriska
värde är ± 6 dioptrier. Dessa glas
korrigera emellertid astigmatismen vid sned
incidens mindre noga än de punktuellt
avbildande, men ha i marknaden
fördelen av sin större prisbillighet.

En egendomlig slump har gjort, att


Bildens be
vid använd
bikonvexglas
+ 5 dptr
skaffenhet
ande al elt
punktalglas
+ 5 dptr

Blickriktn alvik
ingen
fl r

..... Blickriktningcn f , I afviker



Jiiiii iiiill
??i
n
p i °°

I0°
i
r
nr
nr
n
i- ; -

20»
i
ar’
nr
n
r \ 20°
r

30° Irån axc
In

n
ii
30°
|» ! ..: Irån axeln

FIG. 5. - VERKAN AV DE PUNKTUEIyl/T
AVBILDANDE GLASEN

de glasstyrkor, för vilka astigmatismen
vid sned incidens kan borttagas genom
lämpligt val av genomböj ningen, som
av diagrammet synes, ligga mellan + 8
och-20 dioptrier. Inom detta område
ligga även så gott som alla de vanligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free