- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
340

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

VETENSKAPEN OCH LIVET

fig 6
-’kalglas

förekommande refraktionsanomalierna.
Blott en mindre grupp sådana ligger
utanför detsamma nämligen de för
starropererade ögon, vilkas
hypermer-tropi uppnår ett värde av 10-12
diop-trier. Föf dessa ögon kan man
emellertid bortskaffa
astigmatismen vid sned
in-cidens i
korrektionsglasen genom att använda
en asfärisk yta till
linsens ena sida. Glas,

vilka på detta sätt
framställts för
korrektion av linslösa ögon
kallas katralglas eller Gullstrandska
starr glas.

En olägenhet, som särskilt gör sig
kännbar för dem, vilka på grund av
bristande ackommodationsförmåga måste
begagna ögonglas, är, att glasen för
bäraren begränsa det område, inom vilket
tydligt seende är möjligt till en helt
liten krets i närheten, under det att de
omöjliggöra seende på längre håll. Detta
vållar bäraren av sådana närglas högst
avsevärda besvär, och för att undgå
dessa har man sökt framställa glas med
två olika brännvidder, bifokalglas. Den
förste, som framställt dylika glas, var
den bekante naturforskaren och
politikern Benjamin Franklin. Denne torde
sannolikt hava varit lindrigt närsynt
och på samma gång (vid högre ålder)
presbyop, och han behövde följaktligen
på långt håll svaga spridningsglas, på
nära håll svaga samlingsglas. För att
nu slippa byta glas vid övergång, från
seende på ett avstånd till ett annat
fann han på, att låta klyva när- och
fjärrglas och att i en glasögonbåge
för vardera ögat insätta em hälft av
vardera, fjärrglashalvan upptill,
när-glashalvan nedtill. På detta sätt vann
han en ganska acceptabel lösning
av problemet och efter honom
kallas än i dag ögonglas med två delar av
olika brännvidd, vilka mekaniskt
sam-manhålks av fattningen, för
"franklin-glas". Sedan denna tid har emellertid
bifokalglasens teknik gjort högst
avsevärda framsteg. Den förnämsta olägen-

heten, som vidlådde de mekaniskt
sammansatta glasen, var den, att gränsen
mellan de bägge glasen blev alltför
tydlig och besvärande. Denna olägenhet
sökte man undgå dels genom att göra
den bågformig och förlägga den något
längre ned än å mittellinjen, fig. 6, dels
genom att sammankitta de bägge delarne
av glasen med kanadabalsam, ett ämne,
som har ungefär samma
brytningsindex som glas. Då emellertid ej heller
detta sätt visade sig tillfredsställande,
i det att luft snart inträngde mellan
glasen, började man att av ett enda stycke
söka slipa glas med två brännvidder,
En sådan lins hade då å ena sidan en
för både när- och fjärrdel gemensam
yta, å den andra sidan tvenne olikt
slipade ytor för de bägge delarne.
Emellertid funno bärarne av dylika glas det
vara obehagligt att gå med dem, ity att
de ofta voro utsatta för den
anmärkningen från sin omgivning, att glasen
verkade spräckta. Uppgiften blev då,
att framställa bifokalglasen så, att
övergången mellan de bägge delarne av
glaset i möjligaste mån var för
omgivningen osynlig. Genom en lämplig
anordning av axlarne för de bägge olika
ytorna lyckades det också att lösa även
detta problem, och i handeln
förekomma numera så kallade lyxslipade
bifokalglas, där övergången mellan de bägge
delarne i det allra närmaste är osynlig
och på intet sätt verkar störande. Man
har numera även punktuellt avbildande
bifokalglas i det att radierna i dessa
bifokalglas äro så valda, att astigmatismen

FIG. 7. - KIKAREGLASÖGON

vid sned incidens är upphävd.
Bifokalglasen avhjälpa sålunda i huvudsak de
besvär, som uppstå genom glasens
inverkan på området för det tydliga
seendet. Fullt idealiska äro de naturligtvis
ej,, enär de ju blott inställa ögat för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free