- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
342

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342

VETENSKAPEN OCH LIVET

för ögon, vilkas hornhinna i ett eller
annat avseende är missformad, men de
hava även föreslagits för korrigerandet
av de vanliga refraktionsfelen. De
medföra givetvis den fördelen, att
ställningen för glasen med alla av densamma
förorsakade olägenheter helt bortfaller,
men, som lätt inses, hava de med sig den
betänkliga nackdelen, att de irritera ögat
genom skavningen mot ögonlockens
slemhinna och framförallt mot den
känsliga hornhinnan. Deras framtida
möjligheter torde genom dessa
omständigheter vara begränsade.

Det är emellertid ej endast glasens
egenskap av att vara ljusbrytande, som
kommer till användning vid ögonglasen.
Jämväl en annan optisk egenskap hos
dem kan komma att tagas i anspråk,
nämligen deras egenskap av att vara
ljusabsorbe rande. Denna egenskap
kommer till användning vid skyddsglasen.
Ofta kan det vara önskligt att från ögat
utestänga ett alltför starkt ljus eller ljus
av en viss art, och för detta ändamål
begagnar man sig av ögonglas, där
glasen absorbera antingen en del av allt
det ögat träffande ljuset eller ock allt
ljus av viss våglängd. Dylika glas
komma till användning dels inom vissa
yrken och sysselsättningar, där ögat är
utsatt för att annars skadas av en alltför
stark bestrålning, dels vid vissa
sjukdomstillstånd hos ögat, då detsamma ej
tål för starkt ljus. Alltefter de olika
ändamålen begagnas ögonglas av olika
slag. De äldre typerna av skyddsglas
utgöras av blåa och gråa eller
rökfär-gtade glas. Glas av detta slag äro
lämpliga för att utestänga strålar från den
synliga delen av spektrum, men mindre
lämpliga för att utestänga de ultravioletta
strålarne. För dessa senares effektiva
utestängande anbefallas de s. k.
Euphos-eller Hallauerglasen, vilka hava en
gulgrön färg. De färgade glasen ha
emellertid det emot sig, att de i viss mån verka

vanprydande. Denna olägenhet har
undvikits vid de s. k. Crookes glas, vilka
äro genomskinliga och färglösa, men
vilkas kemiska sammansättning dock är
sådan, att de absorbera spektrums
osynliga strålar ganska starkt. Ett problem
för tekniken har vidare varit att söka
bortskaffa den ojämnhet i absorbtionen,
som förekommier vid färgade
korrektionsglas, vilka ju icke äro jämntjocka,
och där absorbtionen alltså blir starkare
i de tjocka än i de tunna delarne. Detta
har lösts i de s. k. isokromatiska glasen,
vid vilka ett färgat skikt är lagt på
korrektionsglaset (se fig. 9), vilket
senare härigenom blir jämnt absorberande.
Alltefter som detta skikt göres
tjockare eller tunnare, kan glaset göras mer
eller mindre absorberande, och alltefter
storleken av den del av det infallande
ljuset, som absorberas, talar man om
glas av 35, 50 och 80 % absorbtion.

Rörande användningen av färgade
glas befinna vi oss ännu på ett ganska
trevande stadium. Å ena sidan är deras
betydelse som skyddsmedel vid
svaghetstillstånd hos ögonen sannolikt
överdriven. Å andra sidan veta vi ej
tillräckligt om dem för att kunna begagna dem
till höjandet av ögats
prestationsförmåga. De färgade glasen kunna nämligen
tänkas hava betydelse därigenom, att de
utestätiga ljus, som skulle kunna vålla
fluorescens i linsen och därigenom
förebygga den nedsättning i bildskärpan som
detta eljes skulle förorsaka. Det är även
tänkbart, att man med glas skulle kunna
åstadkomma ett urval av de färger, som
släppas in i ögat, varigenom dessa skulle
framträda betydligt tydligare. Frågan
om de färgade glasens betydelse i detta
avseende befinner sig än så länge
alldeles i sin linda, men dess närmare
studium torde i likhet med studiet av andra
ögonglaslärans problem kunna tänkas
leda till vackra upptäckter och
intressanta uppslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free