- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
362

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

VETENSKAPEN OCH LIVET

dade denna samt framkallade två
samtidiga gnistor. Ljuset från den ena av
dessa båda gnistor belyste kulan och den
omgivande luften och föll på objektivet
till en stor kikare och påverkade
fotografiplåten. På så sätt erhöll man
klara ooh tydliga bilder med mycket små
och kortvariga gnistor.
Fotografiapparaten hade kort fokaldistans för att
åstadkomma små bilder, som gnistan kan
belysa tillräckligt. Å andra sidan måste
man för att erhålla förtätnings vågorna
vidtaga ett annat oundvikligt
försiktighetsmått genom att delvis täcka bilden
med kanten av en skärm. Då den
undanskjutna och sammantryckta luften
har större brytningsindex än den
normala frambringar ljuset, då det
passerar nära skärmkanten i
fotografiapparaten en klar bild av luften på en
mörkare bakgrund eller en mörk bild på en
ljusare bakgrund. De ballistiska feno-.
menen avspegla sig på plåten på
liknande sätt som de rörelser en i gång
varande båt åstadkommer i vattnet.
Kulan föregås av en kondensationsvåg och

följes av mycket rikliga gasvirvlar och
utvidgningsvågor beroende på den
upphettade luften.

Ett tiotal år efter Mach och Salcher
grep sig fysikern C.-V. Boys i Royal
Society i London an med samma
problem men han förändrade
experimentanordningarna. Den engelske
vetenskapsmannen isatte en stor kondensator
i förbindelse med en mindre sådan (fig.
i); de yttre beläggningarna voro
kortslutna, medan en i
kaliumklorsyrelös-ning doppad bomullstråd förenade de
andra. Den stora kondensatorn
urladdade sig genom EE’ och den lilla slöts
på E’ B. Då en kula, som passerade B,
satte tråden i kontakt, urladdade sig
kondensatorn c och framkallade en liten
gnista i E’; c:s ledningsmotstånd blev
plötsligt förminskat, och den stora
kondensatorn kunde då urladda sig genom
E och E’. Boys dolde gnistan E’ med
en skärm och lät den andra gnistan
ensam kasta skuggan av kulan på plåten
P. Under laddningen bibehöllo
beläggningarna på kondensatorerna C och c

FIG. 2. - I,. BUIJyS INSTALLATION FÖR EXPERIMENT MED GEVÄRSSKJUTNING

I främre planet i mitten av fotografien synes den stora plankonvexa linsen; till vänster, experimentatorn

med geväret som är försett med en anordning för att automatiskt bilda gnistan i samma ögonblick som

skottet brinner av; till höger, ram försedd med en tråd vilken då den avslites av projektilen avbryter

gnistserien; bakom synas de elektriska anordningarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free