Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
VETENSKAPEN OCH LIVET
FIG. 4. - ÖVERSIKTSBILD AV I,. BULLS ELEKTRISKA ANORDNING
Till vänster tre kondensatorer, vilka laddas genom en induktionsrulle och Villards ventil; till höger para-
bolisk spegel med gnistpunkten i centrum; på marken vid sidan av spegeln luftpump och reservoar för
komprimerad luft, varmed blåses på gnistorna; över spegeln, elektrostatisk voltmeter.
ning en virvel analog med kölvattnet
efter en båt. För övrigt framkallas
dessa egendomliga skuggor endast av
projektiler, vilkas hastighet överskrider
ljudets. Deras uppkomst är lätt att
förklara. Ljuset bryter sig då det går
genom luftlager med mycket olika täthet,
och återkastat till vågens inre visar det
sig som en lysande linje. Fenomenet
liknar de sliror man kan se över ett
lampglas eller på en väg som är
upphettad av solen.
Med samma anordning studerade
Boys en jaktgevärskulas gång och de
olika faserna av en kulas gång genom
en glasskiva. Han gjorde vissa intres-
FIG. 5. - SCHEMATISK FRAMSTÄLLNING AV BULLS
ELEKTRISKA INSTALLATION FÖR STUÖIET AV
KULORS RÖRELSEFENOMEN
B, induktionsrulle; C, kondensator med stor kapacitet; E, gnist-
gap; I, strömbrytare; R, motstånd; c, kondensator med liten
kapacitet.
santa iakttagelser, men nöjde sig med
att visa den nytta man kunde draga av
hans enkla anordningar. Under de
senaste åren sysselsatte sig flere olika
forskare med samma problem, bland
andra Cranz, Dr W. Schwinning och
general Journée. På uppdrag av la
Direc-tion des Inventions företog under
kriget Mr. Lucien Bull, underdirektör för
M af ey institut et i sin tur nya
kronofotografiska studier angående
projektilers rörelser, vilka vi skola beskriva
utförligare.
Liksom sina föregångare begagnade
han elektriciteten såsom ljuskälla.
Gnistan urladdades framför en konkav
spegel i en punkt på huvudaxeln,
så att de reflekterade strålarne
konvergerade i
fotografikamerans objektiv (fig. 2 och 3).
Spegelns hela yta upplyses då
av gnistan, och eftersom
projektilen passerar ljusknippet
avtecknar den sig däri.
Alltså, genom att framkalla en
serie gnistor med regelbundna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
